12 1941 en specialstudie åt den tidiga frihetstida undervisningen i grundlagarna vid Uppsalauniversitetet genomatt uppmärksamma innehållet i bevarade studentanteckningar från professor skytteanus Johan Hermanssons föreläsningar åren 1727-28/* I sammanhanget efterlyste Linnarsson en mera omfattande undersökning av »material av denna karaktär, jämfört med samtida statsrättsliga och författningshistoriska traktater»,'*^ inte minst mot bakgrund av den inverkan de vid universiteten framförda lärorna hade på tänkesättet hos nya generationer av ämbetsmän. Stort genomslag i den akademiska undervisningen under perioden fick rikshistoriografen Jacob Wildes verk Historia Pragmatica, utkommet 1731 och i svensk översättning 1749 under titeln Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie. Wildes politiska teori har uppmärksammats av Tore Aimer“*5 - somi sitt arbete betonar rikshistoriografens beroende av tyskt tänkande- och, senast, av Patrik Hall."*"* I den långt utdragna censuren av Historia Pragmatica, behandlad av K. Nordlund,'*^ aktualiserades både synen på den gällande författningen och det karolinska enväldets karaktär. Efterkrigstidens reformsträvanden synes ha stimulerat forskningen på området. Av mycket stort intresse är Ingmar Broheds studie av förhållandet mellan stat, religion och kyrka somdet kom till uttryck i den akademiska undervisning under 1700-talet, tillkommen under intryck av den under sextio- och sjuttiotalen pågående diskussionen om de framtida relationerna mellan Svenska kyrkan och staten.I arbetet undersöks ursprunget för de två huvudlinjer som kunde urskiljas i den då pågående debatten, dels avseende statens förhållande till religionen överhuvud, dels avseende statsmaktens förhållande till särskilda samfund och då företrädesvis Svenska kyrkan. 1700-talets svenska universitetsundervisning används för att åskådliggöra periodens utveckling mot en allt mer sekulariserad statsuppfattning. De discipliner somstår i fokus för undersökningen är naturrätten med dess underavdelningar universalstatsrätt och partikularstatsrätt samt kyrkorätten. Studien är primärt kyrkohistorisk och tar liten eller ingen hänsyn till utvecklingen vid de juridiska fakulteterna eller den politiska debatten runt de grundläggande konstitutionella frågorna somden komtill uttryck vid riksdagarna. Opinionsbildningsproblematiken är endast sporadiskt berörd.**^ Författaren har lagt ned ett imponerande pionjärarbete på att granska inte bara dissertationer utan även studenters föreläsningsanteckningar och lärares föreläsningsunderlag. För det föreliggande arbetet särskilt relevant är undersökningen av receptionen av de kontinental- ■*’ Linnarsson i: Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz. Cit. Linnarsson i: Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz, s. 18. Aimer. Hall i: StvT 1997. •*5 Nordlund'v. HT 1902. Brohed. Se även anmälan av Leif Gidlöf i: HT 1974, s. 576—577.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=