11 samlingen av studier rörande 1600- och 1700-talets statstänkare ett standardverk; liksom Wolfs arbete är den i allt väsentligt biografiskt baserad. Genom Michael Stolleis’ arbete rörande den offentliga rättens historia i Tyskland (1988) fylldes en lucka i den tyska rättshistoriska litteraturen och den offentliga rätten uppmärksammades genom ett verk av samma standard somde klassiska civilrättsstudierna av Koschaker, Wieacker och Going. I den första delen avseende utvecklingen 1600-1800,33 ges den offentliga rätten som universitetsämne stort utrymme; arbetet syftar till att klarlägga uppkomsten, särskiljandet och den vetenskapliga bearbetningen av de rättsregler som konstituerar samhällslivet och reglerar det inre förhållandet mellan härskare och undersåtar resp. det yttre förhållandet staterna emellan. Perspektivet är primärt vetenskapshistoriskt med inriktning mot de tidigmoderna universiteten inomdet tysk-romerska riket gränser, däribland det pommerska universitetet i Greifswald. Av stort intresse är också Notker Hammersteins specialstudie av förhållandet mellan historieskrivning och offentlig rätt somdet utformades vid universiteten i Halle och Göttingenunder hänsynstagande till utvecklingen vid andra tyska lärosäten, bl.a. vid Greifswaldakademin.3'^ Vad beträffar den med Halle och Göttingen intimt förbundna tyska upplysningen och dess specifika karaktär av en »ständische Aufklärung/corporatist enlightenment» presenteras denna utförligt i en studie avJonathan B. Knudsen.33 Karaktären hos tidens svenska kulturdebatt har - vid sidan av de gängse standardverken på området 36 - belysts av Tore Frängsmyr37 som genomatt identifiera upplysningsbegreppet med en intellektuell rörelse av franskt märke kommer till slutsatsen att Sverige, förutomnågra små ansatser, saknat en egentlig upplysningsrörelse. Frängsmyrs uppfattning gav upphov till en diskussion som pågått under hela 1990-talet. Ett bredare betraktelsesätt av fenomenet företräds av bl.a. Jacob Ghristensson.38 Diskussionen rörande upplysningens karaktär är relevant inte minst ur den ovannämnda funktionsaspekten och statsrättsämnets eventuellt informativa roll i sammanhanget. Ett antal arbeten har ägnats åt att undersöka den politiska undervisningen i Sverige. Vad gäller perioden 1620-1650 har Nils Runeby39 behandlat den politiska teorin vid universiteten då främst med hänsyn tagen till utvecklingen i Uppsala. Samma lärosäte står i fokus i Franz-J. Holins opublicerade studie av juris professorn Carl Lundius’ politiska teori.'^° Lennart Linnarsson ägnade Staatsdenker derfriihen Neuzeit. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I. Hammerstein. Knudsen. SåsomSchiick & Warhurg och Lindroth, Svensk lärdomshistoria. Frihetstiden. Frängsmyr, Gubben somgräver; dens.. Sökandet efter upplysningen. Christensson i: Häften för kritiska studier 1/1992. Runeby. ■*0 Holm.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=