177 mycket flitigt använda De officio hominis et civis. Att det inte framstår som sannolikt att Locke var den ledande inspiratören för arbetet understryks av det faktumatt Two treatises ofgovernment — den svenska översättningen till trots - inte förekommer i den litteratur somföredrogs vid universiteten. Detta torde sammanhänga med den politiska händelseutvecklingen. När Locke översattes 1726 var det i ett politiskt läge, då det för ständerna framstod somlämpligt att understryka undersåtarnas rättigheter gentemot en expansiv kungamakt. Efter det att monarkens funktion i det politiska livet snabbt marginaliserats och den reella makten tillfallit undersåtarnas förtroendemän kan det knappast ha varit opportunt att allt för tydligt sprida idéer som i sitt släptåg kunde ha konsekvenser också för dessa. I stället grep man an de läror, somtidigare hade använts för att försvara det lagbundna enväldet. En konserverande postrevolutionär statsideologi myntades. 2.7. Konklusion Under frihetstiden första år kom maktkampen företrädesvis att föras mellan kungamakt och den nya författningens försvarare — ständer och råd. Genom ständerkommissionens dommot AbrahamDahléen m.fl. tillbakavisades kungamaktens aspirationer samtidigt somden naturrättsliga doktrin en gång för alla fastställdes varpå staten grundade sina maktanspråk: Gud hade varken föreskrivit en bestämd överhet eller något särskilt regeringssätt, utan överlämnat dessa val till varje fritt folks eget gottfinnande. I detta sammanhang aktiverades även kanslikollegiet och dess funktioner som slutgiltig censurinstans och högsta inseende myndighet över universiteten. Det är betecknande att det var just i anslutning till ett censurärende som den akademiska statsrättsundervisningen först sattes på dagordningen. Samma ändamål - att teoretiskt legitimera det nya statsskicket — tjänade översättningen av Lockes Two treatises of government. I denna gavs de första ansatserna till utvecklingen av en svenskspråkig terminologi på det statsrättsligt/politiska området. I och med detta möjliggjordes ett deltagande i diskussionen också för de befolkningsskikt som inte var insatta i den akademiska traditionen på området. Kopplingen mellan censuren och den känsliga frågan omde olika regeringssättens karaktär aktualiserades i samband med det utdragna ärendet rörande Jacob Wildes planerade verk omSverigesjuspublicum. I samma anda somhärskade vid Halleuniversitetet baserades denna på ett historiskt synsätt. Problem kom att uppstå, dels vad gällde den högsta världsliga maktens ursprung, dels rörande huruvida det karolinska enväldet hade varit lagbundet eller ej. Vad beträffade statsmaktens ursprung hade ju ständerna tidigare på ett tämligen auktoritativt sätt - under påverkan av Thomasius’ eller möjligen Pufendorfs uppfattning - fastställt att den endast indirekt var av Gud, varför frågan rim-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=