134 2.4.2. Åbo Lärostolen i svensk och romersk rätt bekläddes under perioden 1720—1746 av Samuel Schulteen, född i Västmanland 1680 och under en period sekreterare åt akademikanslern Carl Gyllenstierna; en post somsannolikt underlättade hans avancemang till professuren. Till karaktären har han beskrivits som obehärskad och stridslysten men samtidigt begåvad och sannolikt tämligen väl orienterad i den juridiska materien.Professor i philosophia civilis åren 1722-1761 var västgöten Algot Scarin.7°5 Vad gäller Scarins föreläsningar i allmänhet kan man med utgångspunkt från föreläsningskatalogerna konstatera att Pufendorf varit väl företrädd.Hans historiska uppfattning — särskilt avseende Sveriges förflutna och de götiska arvet - har blivit föremål för en finskspråkig undersökning.Det förefaller emellertid som omScarin åtminstone vid ett tillfälle presiderat över en disputation av mera renodlat statsrättslig karaktär.Han avgick från professuren 1761 och efterträddes 1763 av Johan Bilmark, liksom sin företrädare med rötterna i Västergötland.Under den i detta sammanhang undersökta perioden förekom under hans ledning inte någon undervisning i det svenska statsskicket. Den 21 augusti 1723 föredrogs kanslikollegiets skrivelse i konsistoriet, utan att denna blev föremål för någon som helst diskussion.Det förefaller inte heller som omskrivelsen åtföljts av något kanslersbrev^n från den då nyvalde kanslern Arvid Horn. Någon omedelbar reaktion verkar viljeyttringen inte heller ha framkallat men 1729 annonserade Schulteen sin avsikt att jämte processrätt ge undervisning även i vad sombeskrivs somjuspublicum: Titulumde jureRegio, d.v.s. i landslagens konungabalk, en uppläggning av undervisningen »på landslagens grund» som alltså motsvarade den som gavs i Uppsala vid samma tid. Samma år förklarade också Scarin sig sinnad att föreläsa offentligt över den politiska doktrinen i form av den naturliga lagen och det svenska rikets fundamentallagar och därvid framställa förhållandet mellan regent och Liljenstrand, s. 52—55; Hetkel,s. 151-152. Heikel, s. 138, 144. Utförligt omScarin, framförallt somhistoriker, i Schybergson, s. 34—80. 706 Pufendorf nämns uttryckligen 1722, 1723, 1724 och 1738; Locke förekommer inte. HUB: Föreläsningskataloger. Sommikrofiche i UBunder titeln Indexpr^electionum. [1]. 1659-1768. 1/-. Rv. 6218 resp. Hl Rv. 6218. Jfr. Rein, s. 198. Erkki Urpilainen: Algot Scarin ja gööttiläisen historiankirjoituksen mureneminen Routsissa 1700-luvun alkupuolella. Finska Historiska samfundet. HistoriallisiaTutkimuksia 171 (1993) med kortare engelskspråkig sammanfattning. Se också Erkki Urpilainen: Algot Scarin och historievetenskapen i början av 1700-talet i: HTför Finland 76 (1991), s. 347-357. Terminis potestatis patriao. Resp.: Georg Helsingius (Viborgs nation), 1732. Lidén, III, s. 167. Heikel, s. 144-145. Utförligt omBilmark, framförallt somhistoriker, i Schybergson, s. 80-97. Konsistorieprotokollet föreligger i tryck som Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici aboensis protokoll. XI 1720—1726. Noteringar från sammanträdet återfinnes på s. 133. Juridiska fakultetens protokoll är försvunnet. HUCA, Turun akatemian arkisto. Åbo akademis arkiv. Ea 3. Brev kanslikollegiet t. Åbo akademi 26/7 1723. 704 705 708 709
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=