107 dagsfullmakt,^*^^ immunitet,^^'^ omröstningar,585 och utskottsväsende - i all synnerhet regler beträffande sekreta utskottet, vilket avsågs handlägga ärenden som var av den beskaffenhet att de inte borde avgöras av ständerna i plenum: främst säkerhetspolitiska och finansiella frågor samt ärenden som remitterats till utskottet från ständerna. Utskottets sammansättning gav riddarhuset dominans: hälften av platserna reserverades för medlemmar av adeln, de resterande två fjärdedelarna gavs åt prästeståndet och borgerskapet; bönderna stod enligt riksdagsordningens bokstav utanför.586 i realiteten kom sekreta utskottet att fungera som en fullt beslutsför riksdag i riksdagen med ett tämligen vidsträckt ämnesområde inom sin kompetens. I frihetstidens partistrider intog utskottet en nyckelposition i det politiska livet. 1.3. Kanslikollegiet 1.3.1. Allmänt En central roll för förvaltningen i allmänhet och för utbildningsfrågorna i synnerhet intog kanslikollegiet. Under Karl XII hade kansliet i mångt och mycket övertagit riksrådets ledande roll genom att ha utvecklas till ett regelrätt regeringskansli med en sidoordnad departementsartad organisation av expeditioner med inför monarken föredragande och rådgivande ombudsråd.587 Denna struktur, tydligt påverkad av den enväldige kungens strävan efter centralisering och maktkoncentration, reformerades i överensstämmelse med det övriga regelverket i samband med enväldets fall. En överskådlig bild av organets sammansättning och kompetens lämnas i de RO 1723 art. 9. Fullmaktsformuläret - vars innehåll komatt få en central betydelse i en av periodens politiska sammanstötningar - lyder: »Vid den allmänne riksdag, somkommer at hållas den blifver, efter föregångit ordenteligit vahl, N.N. på vägnar härmed befullmächtigad at sluta och afhandla de där förekommande ährender och dervid noga ackt therpå gifva, at alt det, som länder til befordran af Guds namns ähra och vår vedertagne rene och sanna religions öfning, rikets allmänne bästa och sanfärdige nytta samt bibehållande af ständernes frihet och hvart och ett stånds välfångne privilegier och rättigheter, må efter yttersta förstånd redeligen styrckt och befrämjat varda, ställandes sig Sveriges rikes fundamentallag och besvurne regeringsformsamt riksdagsordningen till skvldig efterlefnad och rättelse särdeles at han icke inlåter sig uti något hemligit eller uppenbarligit rådslag till ändring uti det faststälte regeringssättet emot kongl. försäkringen och regeringsformen, mindre sig till något emot samma regeringssätt stridande slut begifver, eftersom alt sådant ändå ogilt och kraftlöst nu och i framtiden vara skall. För öfrigit skall N.N. sig ombeflita at till ett rättvist slut befordra de angelägenheter, somhonomi synnerhet på mine/våre vägnar anförtrodde blifva. 58'' RO 1723 art. 22, 23. RO 1723 art. 17. 58<. RO 1723 art. 14, 18. Munthe i: Wieselgren m.fl., s. 166-171. 587
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=