76 Larsens föreläsningar över enväldets statsrätt från åren 1845-1846 trycktes först i hans »Samlede Skrifter» (I, 2, s. 1-170) och hade vid publiceringen endast rättshistoriskt intresse. Den första huvudavdelningen, som behandlade kungarikets statsrätt, bestod av avsnitten »OmKilderne til Danmarks Statsret» (s. 4-16), »OmKongeriget Danmarks Territorium» (s. 16-21), »Om Kongens retlige Forhold» (s. 22-58), »Om Undersaatterne og deres offentlige Rettigheder og Pligter» (s. 58-85) och »OmStatsforv^altningen» (s. 86-142). Det bör märkas, att förvaltningsrätten hade tagits med och att en stor del av denna (s. 99-124) behandlade de på 1830-talet införda rådgivande provinsialständerna, dvs. de lokala ständerförsamlingarna för respektive öarna, Jylland, Slesvig och Holstein. Provdnsialständerna var också föremål för Kriegers licentiatdissertation »De legibus ad ordines provinciales secundum 4tam constitutionis d. 28M. Maii 1831 datae cum referendis» (1841; [IV]+149 s.; 8:o), som dryftade, vid vilka lagförslag man borde inhämta ständernas betänkande enligt §4 i nämnda lag. Krieger, som själv fört protokollet vid ständerförsamlingarna i Roskilde och Viborg år 1840, såg förebilden till stadgandet främst i motsvarande preussisk lagstiftning, och han hänvisade till talrika aktuella arbeten omde tyska staternas statsrätt, bl.a. till Mohls, Kliibers och Maurenbrechers skrifter.'^^ Även Stängs norska statsrätt och Rolfsens »Formularbog» (se 2.7. och 12.) ingick i Kriegers litteratur.’®^ Juris kandidaten J. Benzon-Buchwalds »Kongeriget Danmarks Statsret. I. Statsforfatningsret» (1846; VIII+340 s.) förblev den sista under enväldet utkomna statsrättsframställningen, och uteblivandet av den andra delen kan troligen förklaras med omvälvningen år 1848. Benzon-Buchwald använde det nya begreppet statsförfattningsrätt, men behandlade i motsats till Larsen provinsialständerna i det längsta avsnittet (s. 202-340) i denna del. I övrigt består bandet främst av en omfattande historisk inledning om Danmarks äldre statsrätt och enväldets införande (s. 13-140) samt avsnitten om»Statens Eenhed og Udelelighed» (s. 141-146) och »Kongemagten» (s. 147-201). Benzon-Buchwald använde både nyare tysk (Kliiber, H. Simon) och fransk (Foucart) statsrättslitteratur, och Hegel var en viktig inspirationskälla för honom. Norrmannen Munch-Rxders »Den norske Statsforfatnings Historie og Vxsen» (1841; [II]+229 s.; 8:o) komut i Köpenhamn på Andreas Hosts förlag Krieger, De legibus, s. 7 not 1. Omdissertationen, se närmareJorgensen, Krieger, s. 17-22. - En statsrättslig dissertation i begreppets vidsträckta betydelse är även Casper Frederik Lassens doktorsavhandling i anledning av reformationens 30C-årsjubileum »De jure civitatis religionem dominantem constituendi» (1817; 77 s.; 8:o). Krieger, De legibus, s. 125 not 1. Se Benzon-Buchuald, s. 1 f. 187 185 186
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=