RB 58

72 hidtil saa godt som ubearbeidet men vanskelig og meget indgribende Deel af vor Lovkyndighed»d^° Som vanligt kunde 0rsted inte godta alla påståenden utan att opponera sig, och förordet innehåller bl.a. ett ställningstagande till rättssystematikens betydelse för lagtolkningen (se III 1.5.3.). Hansens »Skifteret» fick stor spridning som en pålitlig handbok och blev omtalad som »Den bekjendte Trostebog for Skifteforvaltere».^^^ Hansen behandlade sitt tema med hjälp disposition: 1. »Omde til at företage Skifte authoriserede Personer» (s. 6-38), 2. »Gjenstanden for Skifte» (s. 39-67), 3. »Fremgangsmaaden under Skiftet» (s. 67-283), 4. »Midler til at betrygge Skiftelovgivningens Efterlevelse» (s. 284-318) och 5. »Omkostningerne ved Skiftev^senet» (s. 319-350). Den följande framställningen av skiftesrätten komut först år 1868, N. F. Schlegels »Skifteretten efter den danske Lovgivning» (XII-1-526 s.; 8:o). Från utsöknings- och konkursrättens område kan även nämnas J. Maags protestskrift med anledning av ett nytt lagförslag »Om Fallitvxsenet» (1858; 80 s.; 8:o). Bangs och Larsens verk förblev det grundläggande till 1860-talet, då Nellemann började sitt processrättsliga författarskap med »Forela:sninger over den ordinaire civile Procesmaade» (1864; senare upplagor med titeln »Den ordinaire ...»; 4. Udg. 1892.) och »Civilprocessens almindelige Deel» (1868; IX-i450 s.; 8:o ; 3. Udg. 1887). Dessa arbeten blev såväl i teori somi praxis det sena 1800-talets standardverk på området. Civilprocessrättsliga monografier är förhållandevis få. Drejer disputerade med en diger doktorsavhandling om kvarstad, »De arresto civili ante latam definitivam judicis sententiamefficiendo, nec non de inhibitione atque obstagio, ex jure patrio antiquo quamhodierno» (1836; VI-i-311 s.; 8:o). Assessorn i Landsover- samt Hof- og Stadsretten Hans AdamStockmann Faith gav på eget förlag ut två samlingar av »Juridiske Afhandlinger» (1850; XX-1-342 s.), »Anden Ra:kke» (1862; VII-1-742 s.) med ett främst till civilprocessen hörande innehåll. Faith behandlade bl.a. »... hvorvidt det, naar en civil Rctshandling appelleres til Overretten, tillige er fra Appellantens Side nodvendigt at paaanke andre i Förbindelse med den staaende Retshandlinger» (I, s. 1-94), »... Dommerens Selvsta^ndighed efter dansk Ret i Sager, hvor Forhandlingsmaximen er gjeldende ...» (II, s. 1-229) och »... L^eren angaaende processuelle Bevillinger» (II, s. 230-363). Faith motiverade sitt arbete med att den »na:rvxrende Standsning i vor juridiske Literatur har ogsaa varret en medvirkende Beveggrund»; han sade sig knappast ha givit ut boken »under en livfrisk og talentfuld Retsliteraturs Tilva:relse».'^^ Motiveringen kan verka något överraskande, men 1840170 Qrsted, Forerindring, s. IVf. >71 Sc Dahl, s. 172. >77 Dahl, s. 182. >73 Faith /, s. V. Institutionesordningenpersonä^-res-actiones påminnande av en om

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=