70 Fordringer paa en god Retspleie?’ Af Bredo Heinrich v. Munthe af Morgenstierne» (NjA 12, s. 208-244). Ännu år 1827 presenterade han »En ny norsk Anordning angaaende Grasndsen mellem den civile og militaire Jurisdiction med tilfoiede Bemaerkninger» (JT 13,1, s. 227-248). 164 Hurtigkarls författarskap avstannade med framställningen av civilprocessen (»Den danske og norske Rets forste Grunde, IV, 1») år 1820, men även denna del kom att utgöra stommen för senare civilprocessrättssystem både i Danmark och i Norge (se 2.6.). Larsens föreläsningar över civilprocessens speciella del (»Samlede Skrifter, III, 3», 286 s.) är en sådan kommentar till Hurtigkarl, medan hans år 1841-1842 hållna »Forel^sninger over Den danske Civilprocesses almindelige Del» (»Samlede Skrifter III, 1», s. 1-137) är en fristående framställning; Larsen hade dock tidigare föreläst även över den allmänna delen på grundval av Hurtigkarls system.*^-'’ Den första tryckta framställningen av den danska civilprocessrätten efter Hurtigkarl var Bangs och Larsens »Systematisk Fremstilling af den danske Procesmaade, I-V» (1837-1843; sammanl. omkr. 3.000 s. inkl. Register, med parallella sidhänvisningar till JT i band V; 8:o), somförst hade använts till att fylla ut den insomnande JT:s sista årgångar. Bangs och Larsens processrätt innehöll inga allmänna läror, utan efter en kort inledning (I, s. 1—22) inleddes »Den ordinaire Givile Procesmaade» (I, s. 22 ff. och II) med en redogörelse för stämning. Verkets andra huvuddel var »Den extraordinaire Civilproces» (III, IV och V, s. 1-256), sombehandlade bl.a. rättegångar i specialdomstolar, isländsk process, rättegången i växelmål och mål omäktenskapsskillnad, skifte och auktionsväsendet, och det monumentala verket avslutades med »Lxren omAppellation» (V, s. 259-616). Bang, på vars föreläsningar verket byggde och som var den drivande kraften bakomutgivningen, motiverade bortlämnandet av den allmänna delen med att han föreläst över denna del enligt Hurtigkarls arbete, att han inte hade tid att skriva en ny framställning över ämnet och att 0rsted redan behandlat ett viktigt avsnitt av den allmänna delen. Larsen hade börjat på en handbok i hela den danska processrätten, men efter det att han fått reda på Hansens planer (nedan), avbröt han sitt arbete och lämnade såväl sin text som befintligt material till Bang med löfte om medverkan i fortsättningen, så att verket blev »at ansee som et fselles Arbeide af os begge». Bang gjorde sig också möda med att '*’■* OmOrsteds förbindelser med Norge, se Jorgensen, Orsted, s. 225; Nygård, s. 151 ff. Om uttryck för 0rstcds intresse för Norge, se även »Norsk Litteratur (Juridisk Repertorium 1819)», NjA28, s. 176-192, och recensionen av Munch-R.rders »Den norske Statsforfatnings Historie og Va:sen», Tidsskrift for Litteratur og Kritik VI, Andet Bind, s. 243-382. Om norska arbeten i Orsteds bibliotek, se Fortegnelse, s. 49-51 (nr. 2168-2238). Larsen III, 3, s. 1 not 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=