67 dissertation omkvinnorov, »De crimine raptus dissertatio ad jus criminale universale et politicam criminalempertinens» (1839; XII+136 s.; 8:o; översättn. i JT 36, 1840, s. 236—410, på nytt tryckt i »Samlede Skrifter V», s. 94-212). Dissertationen byggde helt på tysk straffrättsdoktrin från Carpzov (!) till Feuerbach, medan den nordiska litteraturen begränsades till en hänvisning till 0rsted.'55 Bornemanns ställningstaganden till tryckfriheten gavs ånyo ut i hans »Samlede Skrifter V», s. 19-93: »Bemxrkninger omCensuren i Danmark, foranledigede ved de nyeste Forhandlinger omdenne Gjenstand» (1834) och »Comite-Betamkning omPressens na:rvxrendeTilstand etc., afgivet til Selskabet for Trykkefrihedens rette Brug» (1844). Bornemann publicerade ännu kort före sin död ett universitetsprogram »Bidrag til La:ren om Meddeelagtighed i Forbrydelser» (1860; 87 s.; 4:o), vars principer kodifierades i Straffeloven 1866.'5<’ Straffrättsliga problem behandlades i några dissertationer redan på 1810talet: Jens Kragh Ffosts doktorsavhandling omförolämpningar enligt gällande rätt, »De iniuriis verbalibus secundum leges Danicas nunc vigentes» (1817; [IIJ-i-45+49 s.; 8:o) med en sällsynt hänvisning till den i övrigt ihjältigne Gudenrath (se del I, s. 225),'57 Chr. Lenthe De Adelers doktorsavhandling om straffet för dråp »Commentatio de poena homicidii secundum leges Danicas» (1817; 97 s.; 8:o) och Bangs rättsjämförande licentiatavhandling om nödvärnsrätt, »De moderamine inculpata: tutelar ex legibus patriis Romanisque pra:- missis principiis juris universalis de jure defensionis» (1819; 166 s.; 8:o), med talrika hänvisningar till den danska och den nyaste tyska (Feuerbach, Grolman, Tittmann, Quistorp) straffrättslitteraturen. Algreen-Ussing och Marius Svane gav år 1824 tillsammans ut »Juridiske Afhandlinger» ([VII]+282 s.; 8:o) med framför allt straffrättsligt innehåll. Svanes enda bidrag »Forsog til en systematisk Fremstilling af de forskjellige Losagtighedsforseelser og deres juridiske Folger» var samtidigt bokens längsta (s. 1-171). Av Algreen-Ussings sex uppsatser var tre straffrättsliga: »Skal det falske Vidne miste dEren efter vore Love?» (s. 172-185), »Kunne Fora:ldre og Huusbonder, der ved Misbrug af Revselsesretten foraarsage deres Borns eller Tjenestefolks Dod, ikke efter vore Love straffes for forsa:tligt Manddrab?» (s. 230-245) och »Omden psychologiske Aarsags Straf efter vore Love og isasr omFortolkningen af Lovens 6-6-11 og 12» (s. 246-270). Den sista uppsatsen, »Yderligere Undersogelse om Herredommet over Negerslaver beholdes i de dansk-europa:iske Lande» (s. 271—282), innehåller liksomförfattarnas gemenBornemann, De crimine raptus, s. 80 not Dahl klandrar, s. 520 not 1, Bornemann för att denne inte noterat Lundströms dissertation »De crimine raptus» (Uppsala 1792), ett något oförskvllt klander, då Lundströms avhandling var en bagatell på 20 sidor. Dahl, s. 198. '57 y. Host, IL s. 17 not hänvisning till Statistisk, Juridisk og Litterarisk Bibliothek 2; om Gudenrath; se även Bjömc, Jacob Just Gudenrath (1758-1825) - en radikal jurist på enväldets tid. Rett og historie. Lestskrift til Gudmund Sandvik, Oslo 1997, s. 106-113.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=