37 långa kapitlet omde utländska rättsordningarna har rubriken »Omde for den danske Lovkyndige gavnlige fremmedc Loves Studium»; trots detta användes arbetet också i Uppsala ännu på 1850-talet.''* Boken innehåller talrika intresSanta ställningstaganden till bl.a. betydelsen av utländsk rätt och naturrätt, rättskälleläran och lagtolkningsläran; dessa analyseras i kap. III 1. Schlegels bok var emellertid inte den första danska skriften med begreppet rättsencyklopedi i titeln, utan Christian Paulsen hade redan ett par år tidigare givit ut ett litet häfte med titeln »Anmarldelse af Forelxsninger over RetsEncyclopasdien og Oversigt over samme. Med sasrdeles Hensyn til den Danske Ret» (1823; 16 s.; 8:o). Skriften är en föreläsningsdisposition av det slag, somvid denna tid blivit så populär i Tyskland, där Arnold Heises »Grundriss eines Systems des gemeinen Civilrechts zum Behuf von Pandecten-Vorlesungen» (1807; 3. Ausg., 5. Abdr. 1834) var det berömdaste exemplet på denna genre. Paulsen, som hade studerat i Tyskland, bl.a. i Göttingen för Hugo och Eichhorn,'-'’ talade även han om »indvortes» och »udvortes» rättsencyklopedier. Schlegels föreläsningar behandlade främst den yttre encyklopedin, medan Paulsen själv ville föreläsa över »en indvortes Encyclopa^die, hvori man skal give den Studerende en Oversigt over hcle Retsvidenskabens Indhold, i en sammenha:ngende Fremstillmg af dens enkelte Dele».'^ Paulsens disposition kom därmed att bestå av en översikt över hela rättssystemet, och den helt bortglömda lilla skriften innehåller bl.a. det tidigaste exemplet på en reception av Hugos och Heises pandekträttssystemi nordisk rättsvetenskap (se närmare III 1.3.). Kolderup-Rosenvinges »Grundrids af den juridiske Encyclopa:die. Til Brug ved Forelxsninger» (1849; XII+183 s.; 8:o), som blev författarens sista bok, är till omfånget betydligt mindre än Schlegels framställning. Författaren, som meddelade sig ha skött om undervisningen i rättsencyklopedi sedan år 1835, uppgav också, att det var just den tidigare framställningens olämplighet som lärobok som hade fått honom att skriva »en kort forfattet Ledetraad til Brug for det mundtlige Fordra Dictercn». Kolderup-Roscnvinge betonade, att han i motsats till Schlegel inte längre vände sig till färdiga jurister. Kolderup-Rosenvinges rättsencyklopedi består efter en kort inledning (s. 1-7) av tre huvudavsnitt: »Om Retsvidenskaben og dens Hoveddele i Almindelighed» (s. 8-27), »Om Retsvidenskabens enkelte Dele» (naturrätt, olika positiva rättsordningar, offentlig rätt, kyrkorätt, lagstiftningspolitik, s. 28-164) och »Om Retsvidenskabens Studium og de dertil fornodne For- '■* RHbenson, TiKwvscn 1863, s. 194. Dahl, s. 191. Paulsen, Anmxldelse, s. 3 f. Kolderup-Rosenvinge, s. Ill t. för att åhörarna skulle »befries for den trsttende 17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=