34 des somföråldrade redan i början av 1860-talet, bl.a. därför att »i mange Punkter nye og rigtigere Grundsa;tninger ere opstillede», medan man å andra sidan framhöll, att hans koncisa texter var bättre som läroböcker än 0rsteds arbeten.^ Även Bornemanns »Samlede Skrifter, I-V» (1863-1868) visar författarens mångsidiga begåvning, som kanske var mera teoretiskt inriktad än Larsens. Band I, utgivet av Goos och Krieger, behandlar allmän rätts- och statslära, II (Gramoch Krieger) arv^srätten, III (Aagesen och Goos) straffrättens allmänna del, IV (Aagesen och Nellemann) straffrättens speciella del och band V (Goos och Krieger) med titeln »Blandede Skrifter» består i första hand av straffrättsliga avhandlingar, föreläsningar i positiv folkrätt och en utförlig presentation av den tyska idealistiska filosofin. Även den vid endast 34-års ålder avlidne Hoicks föreläsningar i statsförfattnings- och statsförvaltningsrätt utkompostumt (1869-1870), detsamma gäller den största delen av den dansksinnade Kielprofessorn Ghristian Paulsens produktion. Den norskfödde Scheel började sin karriär somofficer, och huvudparten av hans publikationer som professor behandlade krigsmaktens straff- och processrätt; »Om milita^re Straffelove. En Bedommelse af Udkast til en militxr Straffelov for Kongeriget Norge» (1842; VIII-i-136 s.; 8:o) och »Ommilitaire Rettergangslove» (1844; VII +418 s.; 8:o) samt en del utkast till nya lagar på dessa områden. Hans viktigaste arbeten, framställningarna av person- och familjerätten och av privaträttens allmänna del, utkom först i slutet av 1850talet och på 1860-talet. Scheel avslutade sitt författarskap med att år 1873 på officiellt uppdrag utarbeta ett förslag till en ny sjölag, »Udkast til en Lov om Sofarten» (V+143 s.; 8:o). Kriegers bidrag till dansk rättsvetenskap i ordets trängre bemärkelse förblev obetydligt, då han endast gav ut en, visserligen omfattande, disposition för föreläsningar i privaträttens allmänna del (1849-1850). Däremot skrev han framställningar i både slesvigsk förmögenhets- samt familje- och arvsrätt (1855). Även Gramspecialiserade sig på privaträtten (civilrätten); hans huvudarbeten behandlade sjörätten (1851), hela förmögenhetsrätten (1858-1865) och familjerätten (1868). Den tredje generationen professorer, Aagesen, Nellemann och Goos, utmärkte sig under den här behandlade perioden främst som utgivare av sina företrädares skrifter. Aagesen gav dock ut en monografi om äganderättens övergång (1866), och Nellemann började sitt processrättsliga författarskap genomatt ge ut sina föreläsningar i civilprocess (1864) och en lärobok i civilprocessens allmänna del (1868). Den korta översikten ovan omfattar det centrala i tidens danska rättsvetenskapliga litteratur. Dessutom utkom under perioden rätt talrika monografier. ^ Schjorring, TfRv.rsen 1863, s. 67 och 73.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=