7 den juridiska fakultetens synvinkel, då framställningen ingick i festskriften »Det Kongelige Fredriks Universitet 1811-1911, II».'"* Det tidigaste intresset för norsk rättsvetenskaps historia koncentrerade sig annars på Schweigaards verksamhet. Aubert gav år 1883 ut »Anton Martin Schweigaards Barndom och Ungdom. Breve og Erindringer», somhan hade försett med en lång biografisk inledning.Oscar Ja:ger och Stang gav år 1904 ut Schweigaards »Ungdomsarbejder». Senare har den norska rättsvetenskapens historia behandlats av Frede Gastberg och W. E. v. Eyben i TfR:s jubileumsnummer med anledning av Eidsvollgrunnlovens 150-årsdag år 1964.’^ Vidare kan nämnas Sandviks artiklar »Fire liner i yngre norsk rettshistorie» och »Schweigaard» från 1981 samt Mons Sandnes Nygårds »Orsted og norsk rettsutvikling» (1980), den sistnämnda ett sällsynt exempel på en undersökning med en nordisk synvinkel. Ett viktigt arbete är Dag Michalsens »Ugeblad for Lovkyndighed, Statistik og Statsokonomi, 1861-1870. En innholdsanalyse» (1983). Michalsen har nyligen (1997) publicerat i TfR sin provföreläsning »Schweigaard og Lasson som straffe- og prosessrettslige forfattere - en sammenligning». Jag har dessutom haft tillgång till hans ännu opublicerade manuskript »Rettsvitenskap og rettspraksis. Lovtolkning och domstolspraksis i tysk og sa;rlig norsk rettskildeteori på 1800tallet», som är grundläggande för förståelsen av den tidigaste norska rättsvetenskapen i början av 1800-talet. Den norska rättsvetenskapen har även intresserat historiker. Jens Arup Seip behandlade i talrika arbeten den realpolitiska bakgrunden till rättsvetenskapsmännens ställningstaganden på 1800-talet. Rune Slagstad har i »Rett og politikk. Et liberalt tema med variasjoner» (1987) även analyserat Schweigaards »rettsrcalisme»,*^ och 0ystein Sorensen har behandlat »Anton Martin Schweigaards politiske tenkning» (1988). - Bibliotekarie Kaare Fiaukaas samlade ett omfattande källmaterial och skrev ett ofullbordat manuskript »Den norske rettslitteraturen - od dei som skreiv han», som efter författarens död år 1992 gavs ut i en begränsad upplaga. Den svenska rättsvetenskapen fram till år 1870 har, kanske på grund av sin anspråkslöshet, i mindre grad intresserat den rättshistoriska forskningen. Jan Erik Almquists »Svensk juridisk litteraturhistoria» (1946) behandlar, med undantag för en artikel om Carl Johan Schlyter, periodens rättsvetenskap endast i korta biografier. Marie Sandströms doktorsavhandling »Die Herrschaft der Rechtswissenschaft» (1989) behandlar främst den juridiska undervisningen. Jan-Olof Sundeils doktorsavhandling »Tysk påverkan på svensk Av nämnda artikel behandlar den största delen fakultetens tidigaste skeden. Se Schweigaard, Barndom, s. XI-XC. Se Litteraturförteckningen. Slagstad, s. 26 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=