119 den första större juridiska metodiken i norsk litteratur. Enligt Michalsen var 0rsteds »Haandbog», Savignys »System» samt Puchtas och Wächters skrifter Aschehougs viktigaste källor; som så många andra propedeutiska läroböcker saknar boken helt litteraturhänvisningar.Aschehoug följde visserligen på många punkter den historiska skolan, men arbetet ger genomgående också uttryck för en ’realism’ i 0rsteds och Schweigaards anda. Trots den obetydliga upplagan blev boken känd även i Danmark, och Krieger hänvisade till den i »Grundlag»."^' 2.3. Privaträtt: civilrätten 2.3.1. De allmänna lärorna Det första försöket till en samlad framställning av privaträttens allmänna läror, Auberts »Den norske Privatrets almindelige Del, I» komut först år 1877 och behandlas därför i följande del. Periodens skrifter på de allmänna lärornas område kom att inskränka sig till ett par betydande uppsatser om rättskälleläran, Brandts »Omden Plads, somden sardvansma^ssige Ret hos os indtager», UfL II (1862), s. 121-131, och Auberts »Om den dommende Magts Virksomhed som Kilde til Udviklingen af vor Ret ved Siden af Lovgivningsvirksomheden», UfL V (1865), s. 65-82; båda uppsatserna behandlas nedan (III 1.4.5.-6.). Till de allmänna lärorna kan man också räkna Hjelms »Udkast til almindelig borgerlig Lovbog for Kongeriget Norge, I-II» (1845-1846; 236+243 s.; 8:o), vars första del innehöll »de almindelige Bestemmelser» (den andra delen var en slags personrättens allmänna del: »de paa personlige Egenskaber og Forholde grundede almindelige Bestemmelser»). Den första delen består av ett förslag till lagtext (s. 3-53) med motiveringar (s. 54-236). Förslaget väckte föga entusiasm och fick inget inflytande. Det konservativa förslaget var inte politiskt i liberalernas smak, och lagtekniken tilltalade inte de norska juristerna.'*- Det kan nämnas, att Hjelmgav uttryck för en rättskällelära diametralt motsatt den historiska skolans (se III 1.4.). 2.3.2. Person- ochfamiljerätten Liksomi Danmark fortsatte man också i Norge med att framställa en särskild personrätt trots receptionen av den historiska skolans civilrättssystem. Colletts föreläsningar över personrätten bildade en helhet, i vilken familjerätten ingick som en integrerad del. Collett hann under sin livstid endast ge ut en litograferad upplaga av inledningen till personrätten, dvs. personernas allmänna egenskaper, (1851) samt hela familjerätten i två delar (1845-1847), varav den första Se närmare Michalsen, Rettsvitenskap, III.3.4.1. ■" Se Krieger, Grundlag, s. 321. Haukaas, s. 144.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=