93 rätt.“5° Efter utnämningen till professor i dansk rätt i Kiel lät Paulsen trycka en installationsskrift »Ueber das Studiumdes Nordischen Rechts imAllgemeinen und des Dänischen insbesondere» (1826; 51 s.; 8:o), som till största delen (s. 5-42) behandlar nordisk rätt och framför allt rättshistoria. Paulsen utgick med nationalromantiska tongångar från ’det stora gotiska folket’, som i tiden hade delat sig i två huvudstammar, den germanska och den nordiska. På grund av denna gemenskap stod den nordiska rätten, med undantag av den recipierade romerska och möjligen den anglosachsiska, de tyska rättslärda närmast efter den egna rätten.För dessa rättsvetenskapsmän var kunskaper i nordisk rätt »der erste nothwendige Schritt zur höchsten Stufe rechtswissenschaftlicher Bildung». Studier i nordisk rätt hade en dubbel betydelse, dels »befördert es unsre Einsicht in das Wesen unsres eigenen ... Rechtes», dels »erweitert es unseren rechtswissenschaftlichen Blick, und trägt daher zumAuffassen allgemeiner Rechtsideen bey».-^^ Paulsen, sommed vissa förbehåll framställde sig konstaterade, att studiet av den nordiska rätten, för att bli verkligen fruktbringande, måste vara »durchaus geschichtlich»; man undersökte ju inte nordisk rätt för omedelbar användning, utan i rent vetenskapligt syfte.Paulsen måste dock medge, att en jämförande nordisk rättshistorisk forskning ännu hörde framtiden till; i synnerhet privaträtten saknade helt en sådan litteratur.-^^ en anhängare av den historiska skolan (se III 1.), som Kolderup-Rosenvinges »Grundrids af den danske Lovhistorie. Til Brug ved Forela^sninger, I-II» (1822-1823; VI +241+260 s.; 8:o; 2. Udg. 1832, XVI-t-278+233 s., med titeln »Grundrids af den danske Retshistorie»; 3. Udg. 1860) var den första och mest betydande av författarens läroböcker. »Lovhistorie» utkom också i tysk översättning av professor Karl Gustav Homeyer i Berlin (1825), en av tidens mest framstående germanister, sompropagerade för studiet av nordisk rätt.-^^ Redan i verkets första upplaga hade KolderupRosenvinge påpekat, att den tyska benämningen »Rechtsgeschichte» egentligen var mera passande än den danska »Lovhistorie», och förändringen i den andra upplagan av rubrikens »Lovhistorie» til »Retshistorie», somdå ännu var en »nogen usedvanlig» benämning i Danmark,-^^ visar, att Kolderup-Rosenvinges rättshistoria komut vid en tid, då rättshistorisk forskning och undervisning utvecklades kraftigt. Paulsen, Dc antiqui I, s. 73-82. Paulsen, Studium, s. 5. 25- Paulsen, Studium, s. 7. 255 Paulsen, Studium, s. 8. 25-* Paulsen, Studium, s. 31 f. 255 Dahl, s. 186. Kolderup-Rosenvinge, Lovhistorie I, s. 1; Kolderup -Rosenvinge, Retshistorie, s. V (Fortale til den anden Udgave). 2.S0 256
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=