RB 58

92 att arbetet aldrig slutfördes; han hänvisade också till att han på grund av sina offentliga åligganden inte kunnat fortsätta på läroboken, som krävde ett heltidsarbete.-"^^ Trots att verket förblev ofullbordat och trots att Bang var mycket beroende av den tyska doktrinen, är läroboken periodens bästa framställning av den romerska rätten i Norden. I Sverige, där man saknade egna läroböcker i romersk rätt, användes Bangs arbete vid sidan av Mackeldeys och finländaren Ekelunds (se nedan 4.8.1.) framställningar.^'^^ Halls »Lserebog i den romerske Privatret til Brug ved Forelxsninger» (1851; XII+615 s.) var en systematisk framställning i enlighet med det Hugo-Heiseska systemet utan historiska inslag och kompletterade Bangs arbete genom att behandla även obligations-, familje- och arvsrätten. Hall, som inte ens nämnde Bangs lärobok, konstaterade, att han med rubrikens omnämnande av föreläsningarna ville »antyde saavel en Anledning som en Beskaffenhed». En begränsning var, att man i Köpenhamn endast hade en kurs i romersk rätt, medan man dock hade skilda föreläsningar i inre rättshistoria och institutionerna.-'*^ I likhet med Bang påpekade Hall, att han ingalunda inbillade sig, »at have frembragt noget väsentligt Nyt ... i en Videnskab, ... somnetop i vor Tid ved saamange rigtbegavede Masnds Samvirken er bleven bragt til en sjelden Höide». 1.12.2. Rättshistoria Den nordiska rättshistorien var i motsats till romersk rätt ett naturligt forskningsområde för danska och andra nordiska rättsvetenskapsmän, och på detta område, somhade stolta traditioner sedan Kofod Anchers dagar (se del I, s. 93 f. och 200 ff.), åstadkomman bestående resultat redan under den förra delen av 1800-talet. De nordiska medeltidslagarna väckte intresse även utanför Norden, särskilt i Tyskland, där germanisterna såg demsomexempel på en ’ursprunglig’ och ’äkta’ germansk rätt (se del III). Det är dock ofta en avvägningsfråga, omvissa arbeten, särskilt monografier, skall betecknas somrättshistoriska. Ett förhärskande drag i tidens litteratur i hela Norden var nämligen, att framställningen inleddes av en historisk undersökning, som i vissa fall komatt omfatta huvuddelen av arbetet. På grund av temat för detta arbete är det skäl att återgå till Paulsen, som ivrigt förespråkade en nordisk rättshistoria (ovan 1.10.). Redan i sina licentiatoch doktorsavhandlingar använde han begreppet ins Scandinavicum, och licentiatavhandlingen innehåller en rätt utförlig redogörelse för gammal svensk Bang-Larsen I, s. VII. Olivccrona, Undervisningen, s. 17. Hall, Lxrebog, s. I f.; se även Tamm1, s. 156. Hall, Larrebog, s. III. 248

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=