83 Genrens första framställning i Danmark var Christian Krohgs »Forsog til en Ledetraad ved Forelarsninger over Folke-Retten» (1803; se del I, s. 228), som i Napoleonkrigens oroliga tid fick föga uppmärksamhet. Kolderup-Rosenvinges »Grundrids»-serie innehöll också »Grundrids af den positive Folkeret. Til Brug ved Forelarsninger» (1829; VI+120 s.; 8;o ; 2. Udg. 1835); en kort översikt över den enligt författarens egen definition allmänna positiva folkrätten. Boken bestod av tre huvuddelar; 1. »Om Nationernes Rettigheder og Pligter uden Hensyn til venskabelige eller fiendtlige Forhold» (s. 23-70), 2. om desamma »med Flensyn til venskabelige Forhold» (s. 71-89) och slutligen 3. »med Hensyn til fiendtlige Forhold» (s. 90-120). - Bornemanns »Forela;sninger over den positive Folkeret» (»Samlede Skrifter V», s. 213-480), hållna flera gånger åren 1852-1859, var en kommentar till den andra upplagan av Kolderup-Rosenvinges »Grundrids» med beaktande av den nyaste europeiska litteraturen i ämnet.-- Folkrätten var ett praktiskt viktigt och politiskt ömtåligt tema. Kand. jur. H. Christensens »Kortfattet Fremstilling af den positive Folkeret, udarbeidet til Brug ved Underviisningen paa det kongelige Socadetacademie» (1853; [II] + 111 s.; 8:o) var enligt titelbladet »Approberet af Marineministeriet som La:rebog for Academiet». 1.10. Det danska Slesvig i juridiken Hertigdömet Slesvigs (Sonderjyllands) rättsliga separation från kungariket stadfästes genom DL, vars giltighet inte utsträcktes till Slesvig. Jyllandslagen från år 1241 förblev gällande rätt i Slesvig ända till år 1900, då Tysklands Biirgerliches Gesetzbuch trädde i kraft också där. Redan Blasius Ekenberger skrev på 1500-taIet en i Flensborg utgiven plattysk översättning av Jyllandslagen, somanvändes i hertigdömenas domstolar, och hela litteraturen omSlesvigs (och Holsteins) rätt var tyskspråkig framtill mitten av 1800-talet. Huvudverket i denna litteratur blev Kiel-professorn Nikolaus Falcks (1784—1850) »Handbuch des Schleswig-Holstcinischen Privatrechts, I-V» (1825—1848). Den även i Tyskland högt värderade Falck, som även behärskade danska och som blev utnämnd till, men aldrig tillträdde, den första juris professuren vid det nygrundade universitetet i Kristiania,-’^ blev främst känd för sin »Juristische Encyclopädie» (1821; sista uppl. av Jhering 1851),-'^ ett både i Danmark och Tyskland uppskattat och använt verk. Falck var en moderat, men äkta schleswig-holsteinare, dvs. en lokalpatriot, som höll på hertigdömenas enhet, närmande till Tyskland och avståndsta215 Bornemann V, s. 214. Sc närmare UfL X (1870), s. 121. 212 Qni detta arbete, .se Volk, Klaus, Die juristische Enzyklopädie des Nikolaus Falck, Berlin 1970.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=