72 Möjligheter till hävd: några bakgrundsfaktorer man inomden egna byn eller mot andra byar. Det jag särskilt vill lägga tonvikt vid här är det faktumatt sådan tillägnelse lättare kunde ske under tider då området i fråga var obebott och ingen kunde opponera sig emot tillägnelsen. Forskningen om den senmedeltida krisens effekter i Norden har, somjag markerade redan i kapitel 1, givit oss värdefulla insikter i ödeläggelsens omfattning och regionala utbredning, liksom i återkoloniseringens förlopp. För tiden efter ca 1600 finns det inget riktigt underlag för att göra några kvantitativa uppskattningar av ödeläggelsens omfattning. En viktig men ytterst komplicerande faktor i sammanhanget är att det tycks vara svårt att komma åt partiell ödeläggelse, dvs. ödeläggelse inomramen för gårdar eller byar som trots minskade resurser förmått finnas kvar som kamerala enheter.^^ I en mindre men viktig debatt kring sådana bebyggelseenheter somkallas utjordar har man dock lyckats komma åt en del av denna problematik. Med begreppet »utjordar» menas (mindre) bebyggelseenheter som hade andel i byamålet och var beskattade men som ändå inte hade karaktär av vanlig gård: de kunde ägas och brukas från en annan kameral enhet, eller vara obebodda. Staffan Helmfrid behandlade förekomsten av utjordar i sin undersökning av Ostergötland »Västanstång». Han framlade där hypotesen att förekomsten av utjordar främst berodde på ödeläggelse under medeltiden, 1500eller 1600-talen. Odeläggelsen kunde leda till att en hel gård omvandlades till en enda stor utjord, men den kunde också resultera i att gården delades upp på ett antal mindre utjordar. Helmfrid påpekade också det intressanta förhållandet att det vid 1600-talets mitt kunde vara svårt att återfinna många utjordar. Han gjorde vidare vissa antaganden om vad det var för processer som var i gång. Han menade t.ex. att utjordar helt legalt kunde sugas upp av andra beyggelseenheter, om de alla ägdes av samma person. Det blev då fråga om en omarrondering och driftsomläggning till följd av ödeläggelsen. Helmfrid menade också att svårigheten att återfinna utjordar på 1600-talet skulle ha att göra med att de sugits upp av granngårdar och att detta »in der zweiten Hälfte des 17. Jahrhunderts jedenfalls völlig dem Gedächtnis der Dorfbauern entfallen [ist]».^"^ I samband med att det nordiska ödegårdsprojektet pågick, aktualiserades utjordarna ånyo. Lars-Olof Larsson och Eljas Orrman diskuterade metoden att med utgångspunkt i jordeböckernas upp-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=