46 Perspektiv, begrepp och angreppssätt 5. Regler ompartikulära intressen-, vilka begränsningar finns i ägarens rättighet att bestämma över sitt objekt? Allemansrätt? Servitut? Begränsningar i rätten till samfälligheter? 6. Regler omäganderättens principiella räckvidd. 7. Regler omhwv partikulära intressen kan skyddas.^'^ För några av de sju punkterna har jag angivit olika följdfrågor, med syfte att på så vis illustrera att varje punkt kan vara utformad på olika sätt i olika samhällen. Vi vet att människor kunde äga människor i t.ex. det antika Grekland, att jord mte ansetts kunna ägas av indianer (och många andra naturfolk),^^ och att luften vi andas inte är någons privata egendom och att just det setts somett problemav dem, som velat lösa miljöförstöringens problem med ett striktare ägaransvar. Det är knappast nödvändigt att i detalj gå in på var och en av de sju punkterna. De anförda exemplen torde ha visat att varje punkt/delområde kan ges konkret innebörd genom olika typer av regler; sedan kan punkterna kombineras med varandra på olika sätt. Vi får här en tydligare bild av den potentiella mångfald som råder beträffande tänkbara egendomsregunerP^ Mot bakgrund av det ovan sagda ansluter jag mig till uppfattningen att äganderättsbegreppet är ett av historien betingat familjebegrepp, och att det bäst analyseras om man betraktar det somett (föränderligt) knippe av rättigheter och skyldigheter."’^ Genom att lösa upp begreppet i ett antal delkomponenter (gärna enligt Reeves schema) får man med ens ett för vetenskapliga analyser mer slipat redskap. Det blir möjligt att tydligt ringa in en del av knippet, som får bli föremål för undersökning. Här skall det dock framhållas att synen på äganderätten somett (föränderligt) rättighetsknippe inte innebär någon hjälp för den, som vill kunna klassificera olika rättsformer. Om man ställs inför ett samhälle av radikalt annorlunda slag (ett utomeuropeiskt eller ett medeltida), och vill kunna dela in människorna i detta samhälle i jordägare och icke-jordägare, då får man ingen ledning av Ross’ och Wedbergs analyser. Deras infallsvinkel förutsätter nämligen att man redan vet att man vill kalla ett fenomen egendom/äganderätt, och sedan vill förtydliga vad somegentligen menas med detta. Men vad gör man om man inte a priori vet det? Problemet kan lösas därigenom att man pekar ut vissa viktiga delrättigheter, som ofrånkomligen måste finnas med i knippet i fråga. Men om man gör så, har man i realiteten introducerat ett
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=