RB 57

40 Perspektiv, begrepp och angreppssätt innebörd. Det var näppeligen så att frälsemannen lät sina landbor få repa frukterna av att kronan förlorat skatteintäkter, utan denna vinst hamnade hos frälsemannen själv. På så vis kan det inte ha uppstått den typ av ekonomisk vinning somArup räknade somdet rationella motivet bakom böndernas s.k. val.-^"^ Paludan menar nu att man måste ta ytterligare ett steg för att kunna bygga upp en ny bild av vad som hände under högmedeltiden, nämligen att reda ut vad den centrala lagparagrafen om »beskydd» egentligen handlade om. Paludan markerar också att hela den av Arup initierade diskussionen blev problematisk eftersom man använde sentida begrepp (somsjälvägande) för att tala omhögmedeltida förhållanden. Utan att förbehållslöst vilja ansluta sig Otto Brunners ide om de dåtida begreppens primat, betonar Paludan ändå att det är av avgörande betydelse att rätt uppfatta lagens begrepp beskydd {tuitio, v^erge) ochfamilia?^ Paludans analys mynnar ut i slutsatsen att cien danska medeltidslagen handlar om vem som skall ha rätt att föra andras talan i rättsliga sammanhang, eller, annorlunda uttryckt, om vem som kan försvara sin egen och andras rätt. Han visar att lagen antar att försvaret i normalfallet är en släktangelägenhet, och att värnsreglerna är utformade så att de säkrar släkternas grepp omderas gods. I stället för att se lagpassusen somett försök från kungamaktens sida att begränsa möjligheterna till skatteflykt, betonar Palucian att den återspeglar ett samhälle där jorden ännu var släktens angelägenhet och där mincire mäktiga släktmedlemmar kunde behöva skyddas mot påtvingat »beskydd». Det var ett samhälle där begreppet »bondo» snarare stod för »släktledare» än för »självägare». Inspirerad av Aron Gurevitj och Kirsten Hastrup hävdar Paludan att man även i Danmark ser spår av föreställningen om släktens odaljord: jord som inte kunde avsöndras från släkten sedan den väl blivit gammal och hävdvunnen. I det samhälle Paludan anar konturerna av var det svårt för den inträngande kristna kyrkan att etablera sig, ty människor ville först inte acceptera att jord som någc:)n givit till kyrkan inte längre stc^d till släktens disposition. Paludan kan visa på några tvister som belyser denna intressemotsättning. Dessutom belyser de frågan om ordning och förutsägbarhet är entydiga begrepp. För kyrkan, som stod för en i grunden annorlunda och romerskrättsligt influerad syn, skulle det ha inneburit en total brist på besittningsskydd om jorddc:)natorernas släktingar tillåtits återkalla jorden. För släktle-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=