Perspektiv, begrepp och och angreppssätt 31 ord som just strävan, önskan och ambition, snarare än på fullborciade resultat. Härigenomblir det lättare att förklara de motstridiga tendenser av mångfald och enhetlighet som epoken uppvisar. Man kan se det som att strävan efter disciplin och enhetlighet som regel inte skedde till priset av att bryta mot det som uppfattades som rätt. Effekterna blev därför en delvis förvirrande blandning av tilltagande enhetlighet och kvardröjande mångfald, av disciplin och av oregerlighet. Oestreich antydcfe vidare ett intressant samband mellan cfen ordning (i de mellanmänskliga relationerna) som skapades under den tidigmocferna perioden och den ordning som krävs i ett modernt samhälle, med dess demokratiska styrelseskick och enligt kapitalistiska principer fungerande ekonomi. Oestreich tänkte sig att den sociala disciplmeringen under absolutismens tidevarv ledde till grundläggande föränciringar av enskilda människors beteendemönster (s.k. fundamentaldisciplinering). Detta skapade förutsättningar för en ny typ av mänsklig samverkan, just emedan disciplineracfe människor antas vara mer förutsägbara och därmed bättre ägnade att delta i exempelvis komplicerade marknadsrelationer. Okontrollerade, våldsamma känsloutbrott passar inte in i en sådan kontext. Detta är en tanke som vunnit gehör i bl. a. svensk forskning,^ och jag skall återkomma till den längre fram(i kapitel 8). Tanken att det under den tidigmoderna perioden skapades förutsättningar för en ny sorts ordning c'»ch, därmed, för större förutsägbarhet inomdet ekonomiska livet möter oss även bland forskare med andra teoretiska förtecken och intresseinriktningar. Här handlar det mte främst om människors beteendemönster utan om det formella regelverkets karaktär och effekter: omde civilrättsliga lagarnas innehåll och om den effektivitet, med vilken de tillämpades. Att det är viktigt att spelreglerna är entydiga, klara och konstanta inom marknacfsekonomier är någcit som starkt poängteras inom den forskningsgren, som kallas institutional economics, och här har man också lyft fram den romerska rättens införanefe under tiefigmodern tid som en förklaring till att kapitalismen utvecklades så tidigt i just Västeuropa.*^ Även Perry Anderson anlacie ett sådant synsätt när han diskuterade kopplingen mellan den absoluta staten och den västeuropeiska kapitalismen. Medan Oestreich tänkte sig att en viss sorts förändring av människors beteeende på sikt var gynnsam för framväxten av det moderna demokratiska samhället, poängterar den institutionella
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=