178 Hävdens orsakssammanhang Detta innebär att sedvänjan eller »det hävdvunna» präglades av stor flexibilitetd^ Uppfattningen omvad somvar ett urgammalt besittnmgsförhållande blev beroende av vad människor kom ihåg, och det berodde i sin tur på vad man tyckte var viktigt att minnas. Det ägde hela tiden rum en sållning och selektering, och urvalet styrdes - omän sällan direkt och medvetet - av vad lokalsamhällets medlemmar uppfattade som värdefullt och viktigt.'^ Sådana besittare som var väl integrerade i lokalsamhället, som utförde ett viktigt arbete och som hade gott rykte hade säkert bättre möjligheter att vinna gehör för sina påståenden att de hade urminnes hävd. När man i dissertationsmaterialet diskuterade bevisning av urminnes hävd, sade man också att det inte räckte med att säga att det alltid varit på detta vis och inte annorlunda, utan man måste även vittna omvad somvar »communemopinionem» och »famam».'^ Var det lokalsamhällets starka position som gjorde att institutet urminnes hävd hck en viss utformning eller var det institutet som gjorde att lokalsamhället fick ett så pass stort inflytande? Med andra ord: var rättsapparatens beroende av lokalsamhället verkligen en orsak till hävdens starka ställning, eller var beroendet kanske snarare en effekt av rättsreglerna? Man kan anföra skäl för båda tolkningarna, men jag vill ändå mena att lokalsamhällets position måste ses som viktigast, ty den återkommer nämligen, i indirekt form, i samband med de andra orsaksfaktorerna. Plikten att ta väl hand omsin egendom I en tvist år 1586 restes bördsklander tjugu år efter det att en person utom släkten fått köpa jord. Gamla män intygade då att försäljningen föregåtts av ordentliga uppbud. Men ingen ur släkten hade velat lösa hemmanet och då den nya mnehavarsläkten »haver sedan stått det väl före i samma 20 år, och mycket förbättrat som hela Tierps sockenmän vittnade»,fann man att den aktuelle innehavaren skulle få behålla jorden, trots att han saknade fastebrev. Detta exempel visar hur nedlagt arbete var en faktor somkunde tas med i bedömningen, när det gällde att bestämma vem somskulle få behålla eller överta viss jord. Nedlagt arbete var således relevant för äganderättsliga bedömningar i allmänhet.Andra exempel också detta. Så försökte en hustru Carin år 1638 avsätta sm visar äldste son från hemmanet och ge det, som var henne avlinge, till den yngste sonen, en lös dräng. Men den äldste sonen hade »av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=