Förord För fem år sedan hade jag den stora turen att beviljas ett forskningsanslag från HSFR, vilket skulle användas för att studera vissa aspekter av den svenska äganderättens historia. För mig har arbetet med att förstå hur man på 1600-talet resonerade om ägande och hävd varit bland det mest fascinerande jag ägnat mig åt. Det är därför min förhoppning att denna bok skall kunna förmedla något av denna fascination inför det förgångna, dess människor och deras rättsföreställningar. Jag vill rikta ett varmt tack till de personer, som trots många andra arbetsuppgifter velat ta sig tid att läsa boken i manus och delge mig värdefulla synpunkter och uppslag: Mauritz Bäärnhielm, Stellan Dahlgren, Rolf Torstendahl, Christer Winberg och Eva Österberg. Mauritz Bäärnhielm har dessutom hjälpt till med det krävande korrekturarbetet. Men, somdet brukar heta i dessa sammanhang, hela ansvaret för bokens slutligautformning är naturligtvis mitt. Jag står i stor tacksamhetsskuld till Institutet för Rättshistorisk Forskning som velat anta boken för publicering i serien Rättshistoriskt Bibliotek. Jag vill också tacka dem, som deltagit i diskussionen när jag presenterat delar av detta arbete vid äldrehistoriska seminariet vid Historiska institutionen i Uppsala, vid det tvärvetenskapliga agrarhistoriska seminariet i Uppsala, vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm, samt vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim. Det praktiska arbetet har underlättats genomvänligt bemötande från personalen vid Riksarkivet i Stockholm och från TA-personalen vid Historiska institutionen i Uppsala. Thomas Jonter och Margareta Revera övertog vissa av mina arbetsuppgifter och uppdrag under våren 1996, vilket bidrog till att manuskriptet kunde fullbordas. Monica Hedlund har hjälpt mig med tolkningen av vissa latinska passager, och Martin Naylor har granskat språket i den engelska sammanfattningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=