126 Hävd i praxis och som strategi Vilka objekt handlade urminneshävdtvisterna om? En systematisk genomgång av de urminneshävd-tvister, som förekomi Svea hovrätt tiden 1615 till 1679, redovisas i tabell 6:2. Även omklassificeringen av varje enskilt mål i vissa fall kan diskuteras - det förekom t.ex. att mål kunde handla om skogs- och ängsmark - så är tabellen likväl entydig när det gäller objekten i tvister, där urminnes hävd åberopades. Tvisterna handlade sällan omhela hemman. Vad de rörde var dels den fysiska gränsen mellan olika rättsinnehavares områden, dels separata, mindre delar av gårdar (såsom åkrar och ängar). Till detta kom så en del tvister om kvarnar, skogar och torp. Det kan noteras att tvister somuttryckligen sades handla omutjordar inte var talrika. J E Almquist har i sin undersökning av urminnes hävd hårt kopplat institutet till just fastigheter av typen utjordar.^ Tabellen ger ingen direkt bekräftelse av att det skall ha förhållit sig så, men då bör det tillfogas att vissa av de mindre ägoenheter somhär setts somåkrar och ängar möjligen kan ha varit utjordar.^ Att det var ovanligt att göra anspråk på hela hemman med hjälp av urminnes hävd, kan tyda på att man för sådana »fastigheter» var mer noga med att skaffa fastebrev, som intygade att innehavet uppstått genom rätt sorts transaktion. För mindre ägoenheter var situationen förmodligen en annan. Sådana kunde man komma i besittning av t.ex. genom arvsskiften och byten. Något dokument lär sällan ha skrivits i dessa fall, sombyggde på ett lokalt samtycke - uttryckt genomfrånvaro av invändningar. Tabell 6:2. Urminneshävd-mål i Svea hovrätt 1615-1679 Gränser Åkrar, ängar Ström Kvarn Utjord Torp Helt hemman 25 20 1 6 2 6 2 Skog 6 övrigt 16 Summa 84 Källa: Bilaga 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=