RB 57

124 Hävd 1 praxis och som strategi man besuttit så länge att ingen visste eller hört något omhur innehavet uppstått. Här kunde man stödja sig på formuleringen i JB 1. Andra mål är mindre entydiga. Här talade man kanske om»urminnes tider» eller om »hävdande under lång tid», men av sammanhanget framgår att det rör sig om ett mer urvattnat åldersargument,^ eller att det handlar omett anspråk på nyttjanderätt."* Men givetvis måste man dessutom beakta hur domarna värderade de framförda argumenten, och vilka beslut de i konsekvens härmed kom fram till. Ett särskilt avsnitt kommer därför att ägnas åt denna fråga. Vilka använde hävdeargument? Tabell 6:1 visar, i grova drag, vilka sociala grupper som var inblandade i de 84 urminneshävd-målen i Svea hovrätt åren 1615-1679. Tabellen visar mycket tydligt att jordtvister, där urminnes hävd åberopades (på någon eller båda sidor), inte var något somvar förbehållet bönderna. Det var tvärtomså, att omkring hälften av alla kärande och svarande (49 respektive 41) tillhörde adelsståndet. Att åberopa urminnes hävd kan därför inte sägas ha varit någon »folkhg» strategi, utan var något som även användes av samhällets mest inflytelserika och mäktiga personer. Vad man däremot kan säga är att anspråk på urminnes hävd var en landsbvgdsstrategi. De som hade jord på landet, dvs. främst adeln och bönderna, dominerade starkt dessa mål, medan det är ovanligt att finna urminneshävd-mål Tabell 6:1. Sociala grupper i urminneshävd-målen, Svea Hovrätt 1615-1679 Social grupp Svarar Kärar Riksråd Övrig adel Bönder Stadsbefolkning Präster Tjänstemän Institutioner Blandade 13 8 33 36 18 16 2 4 3 3 3 4 2 1 2 7 ? 7 6 Summa 84 84 Källa: Bilaga 1 samt G Elgenstierna.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=