RB 56

100 däremot bara förvärra situationen.Tankarna var i samklang med den hårda saklighet, eller »realpolitik», som grep omkring sig i Europa från ungefär mitten av 1800-talet.^2 Teorierna omdjurens kamp för tillvaron kom snabbt att tillämpas för spekulationer om samlevnaden mellan människor. Francis Galton (1822—1911), kusin till Darwin, hävdade från slutet av 1860-talet att människans kapacitet huvudsakligen berodde på ärvda egenskaper och att det vore möjligt att skapa mer begåvade individer genom selektiva åtgärder. För att hjälpa utvecklingen och säkra den engelska rasens fortgående förbättring, föreslog han att individer med svag kapacitet skulle sättas i kloster för ett liv i celibat.1883 grundade han ett institut somskulle arbeta för mänsklighetens förbättring eller, somhan kallade den, eugenics (ett begrepp med samma innebörd somdet tyska Kassenhygiene^^) och 1904 tillkom Eugenics Laboratory vid University College, London.25 Galton presenterade, mycket tidstypiskt, en klassificering av olika awikare där den kriminella typen utmärktes av onda instinkter, svag självkontroll och skygghet för arbete, egenskaper somtenderade att överföras från en generation till nästa. Rasens och familjens nedärvda moraliska, mentala och fysiska egenskaper dominerade i samspelet med miljön och de fanns i det späda barnet redan vid födelseögonblicket. Noggranna och systematiska studier skulle enligt Galton visa den långsamma selektionsprocessens grundläggande lagar. Förloppet kunde sedan påskyndas genomatt man gynnade de individer sombar tecken på att tillhöra en överlägsen ras. Välgörenhetens resurser var inte obegränsade och måste därför fördelas bland de bäst utrustade, om man ville nå en snabbare utveckling mot ett mer perfekt samhälle, fyllt av friska, moraliska, intelligenta och välskapade medborgare.26 Galtons positive eugenics med statlig interv^ention till förmån för de fullvärdiga stod i motsats till den negative eugenics somavsåg att rensa ut mindervärdiga individer. Men den avvek också från den utvecklingsteori som med järnvägsingenjören och filosofen Herbert Spencer (1820—1903) i spetsen förespråkade laisserfaire, det vill säga så lite statliga ingripanden sommöjligt. Gemensam utgångspunkt var emellertid Comtes positivism och åsikten att de biologiska utvecklingslagarna kunde tillämpas även inomhistorie- och samhällsMalthus 1798. Malthus skrift ska ha inspirerat Darwin till den mekanistiska förklaringsmodellen. Eriksson - Frängsmyr 1992 s. 172-173. 22 Palmer 1958, II s. 25-27, 121-122. 23 Förhållandet mellan hans läror och den s.k. socialdarwinismen är emellertid komplicerat, bland annat genom anknytningen till tidigare tankar om befolkningsöverskott och den starkares överlevnad. Forsythe 1987 s. 174. 23 Ordet »Rassenhygiene» presenterades 1893 av tvsken Alfred Ploetz, när han pläderade för samlade åtgärder riktade mot tidens befolkningsproblem. Broberg - Tydén 1991 s. 9. 23 Radzinowicz — Hood 1990 s. 32. 26 Forsvthe 1987 s. 175. Se även Broberg 1988 s. 178.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=