6 konflikt uppstår mellan medborgarnas fri- och rättigheter och statsmaktens stabilitet har emellertid studerats av Janne Flyghed i verket »Rättsstat i kris». Janne Flyghed behandlar bl.a. de ändringar som under Andra världskriget företogs i tryckfrihetslagstiftningen och konstaterar inledningsvis att det uppstår »en risk för att gränsen mellan åsikt och åsikts verkan rivs upp när statsmakterna prioriterar effektiva maktmedel framför medborgerliga fri- och rättigheter. Inom en demokratisk rättsstat skall nämligen en motståndare till statsledningen ha rätt att framföra sina för makthavarna obekväma åsikter. Övergår däremot denna protest i handgripligheter - exempelvis väpnat våld eller uppvigling till detsamma - så ser sig staten tvingad att reagera med öppen repressivitet. En sådan åtskillnad mellan åsikt och åsikts verkan är ett klassiskt inslag i demokratiska rättsstater». Jag har studerat ett antal straffbud i dels 1864 års strafflag, dels 1812 års tryckfrihetsförordning på grundval av lagtexter och till Högsta domstolen överklagade avgöranden. Atal för förargelseväckande beteende, sårande av tukt och sedlighet och smädelse mot ämbetsman avsåg endast ibland politiskt inopportuna yttranden. Jag har därför inte ansett det meningsfullt att undersöka samtliga åtal av denna art som överklagades till Högsta domstolen. Beträffande dessa straffbud återges rättsfall sålunda somexempel på att respektive brottsbeskrivning kunde drabba mer eller mindre politiska åsiktsyttringar. I fråga omuppviglande yttranden samt smädelse mot främmande makt, kungen 8 och utveckling» av Georg Andrén. Axel Brusewitz har i boken »Kungamakt, herremakt, folkmakt» kommenterat viktiga moment av författningskampen under åren 1906—1918. Lennart K. Persson har i avhandlingen »Syndikalismen i Sverige 1903-1922» kartlagt ungsocialismoch syndikalism. Juridiska aspekter på arbetarrörelsen och dess konflikter med den bestående samhällsordningen har framlagts av Rolf Karlbom i hans verk »Hungerupplopp och strejker 1793-1867» och »Från kopparbergsprivilegierna till Akarpslagen» samt av Per Eklund i den ovannämnda avhandlingen »Rätten i klasskampen». Evabritta Personne Wallberg har i uppsatsen »Vägra värnplikt — ett vapen för de ’fosterlandslösa’» undersökt bl.a. förekomsten av ungsocialistisk värnpliktsvägran under början av 1900-talet. Yttrandefrihetsrättsliga gärningar som uppmaning till värnpliktsvägran berör hon dock inte annat än i förbigående. Ärekränkning och vissa typer av därmed besläktad kriminalitet har behandlats av Alvar Nelson i avhandlingen »Rätt och ära». I »Medborgarrätt» av Erik Fahlbeck, StigJägerskiöld och Halvar G F Sundberg tillhandahålls en genomgång av den lagstiftning som år 1947 ansågs relevant för de medborgerliga fri- och rättigheternas ställning. Hilding Eek har i de båda verken »Omtryckfriheten» från år 1942 samt »Nya tryckfrihetsförordningen» från år 1948 undersökt bl.a. den svenska tryckfrihetens historiska utveckling. Denna har behandlats av även Bengt Åhlén i »Ord mot ordningen». Nils Alexanderson har i verket »Föreläsningar öfver den svenska tryckfrihetsprocessen» av år 1907 undersökt bl.a. de processuella regler somvid sekelskiftet tillämpades ifråga omtryckfrihetsmissbruk. ^ Flyghed, 1992, s. 49. Janne Flyghed förefaller i den här citerade texten, och i sin avhandling i övrigt, med uttrycket »demokratisk rättsstat» i allmänhet avse vad som ofta rubriceras som en materiell demokrati eller en materiell rättsstat. Jfr Nergelius, 1996, s. 133 ff. Vidare synes Janne Flyghed på ett inte helt självklart sätt likställa uppvigling med handgriplig verkan av åsikt, i stället för att betrakta brottsuppmaningar somi sig kriminaliserade yttranden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=