169 beskaffenhet, eftersom den inte skett i hastigt mod eller p.g.a. obetänksamhet, oförstånd eller okunnighet. Första kammaren biföll lagutskottets hemställan såvitt avsåg 10 kap. 14 § SL. Den utvidgning som föreslogs av 8 kap. 26 § SL antogs emellertid inte, bl.a. eftersom strafflagens delaktighetsbestämmelser för andra brott var tämligen outvecklade.^^ Andra kammaren avslog motionsförslaget i dess helhet. Under våren 1917 sade socialdemokraterna och liberalerna upp den s.k. borgfreden. Sedan riksdagen nedprutat regeringens anslagsbegäran till försvåret avgick den Hammarskjöldska ministären i slutet av mars 1917. Den ersattes av en huvudsakligen moderatliberal ämbetsmannaregering under ledning av Carl Swartz, vilken regering emellertid liksomsin föregångare saknade egentligt parlamentariskt stöd i riksdagen. Ffjalmar Hammarskjölds strängt formella utrikespolitik hade åstadkommit handelspolitiska misshälligheter mellan Sverige och England, vilket bidragit till livsmedelsbrist och ransonering. Hungerkravaller och visiteringar gjorde våren 1917 till den inrikespolitiskt kanske mest instabila perioden under Första världskriget.^^ I maj detta år avslutades konflikten mellan SAP och dess ungdomsförbund med konstituerandet av det Socialdemokratiska vänsterpartiet. Den socialdemokratiska vänstern motionerade under våren 1917 om att 10 kap. 14 § SL skulle upphävas. Motionärerna, Carl Winberg m.fl., framhöll i motionen att Sverige med den »s.k. allmänna rösträtt» som Införts enligt högerns recept, fortfarande inte var folk- utan rikemansstyrt. Vidare citerade motionärerna vad som anförts av lagrummets motståndare vid 1889 års lagändring samt uppgav att 1916 års s.k. förräderimål var ett exempel på hur extensivt och mot församlingsfriheten hotfullt som lagrummet kommit att tilllämpas. Lagutskottet ansåg att paragrafen behövdes och var utformad på ett bra sätt, eftersomden krävde respekt för gällande lagar men inte hindrade samhällskritiker från att fordra lagändringar.^*^ De argument som framfördes i kammardebatterna om 1917 års motion överensstämde i huvudsak med vad somsagts under 1915 och 1916 års diskussioner. Borgfredens upphörande samt schismen mellan socialdemokrater och vänstersocialister förefaller emellertid ha skärpt tonläget i debatterna.'^^ Så framförde t.ex. Zeth Höglund, somlämnat Långholmsfängelset i början av maj 35 AK 1916:78 s. 64. FK 1916:74 s. 20-45. I fråga om juridisk-teknisk kritik mot förslaget om ändring av 8 kap. 26 §, se särskilt de anföranden somhölls av Nils Alexanderson ochJohan Thyrén. 37 AK 1916:78 s. 85. 3>* Se dock t.ex. Schmidt, 1996, s. 149. 3*^ Mot. AK 1917:238 och LU 1917:52. Bl.a. Carl Lindhagen avgav reservation. 30 Framför allt Zeth Höglunds debattinlägg tycks ha väckt visst uppseende bland de reformistiska socialdemokraterna. Dessa anförde att den socialdemokratiska vänstern borde anlägga en annan ton i sina ord och med direkt adress till Zeth Höglund påpekades att det vore bra om de även då de hade olika åsikter kunde underlåta att angripa varandra personligen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=