RB 55

123 utom åtalades Oskar Wallenstein för uppmaning till brott, anförande av upplopp och försök att frita anhållna personer den 4 augusti 1909, dvs. samma dag somstorstrejken inleddes. Karl Richard Andersson åtalades för att den 4 augusti ha gjort sig skyldig till dels anförande av upplopp och försök att frita anhållna personer, dels våldsamt motstånd. Till grund för åtalen beträffande de handlingar somföretagits den 4 augusti 1909 låg följande händelseförlopp. I Norbergs by hade det den 4 augusti 1909 samlats en folkhop utanför tingshuset, i vilket omkring 30 för misstanke om brott mot Åkarpslagen anhållna arbetare befunnit sig. Karl Richard Andersson var enligt vittnen som hördes i häradsrätten bland de ledande i folkhopen, vilken vägrat lyda de skingringsbefällningar som meddelades. De närvarande myndighetspersonerna förefaller ha skrämts av folkmängdens närvaro och de flesta av de för brott mot Åkarpslagen anhållna arbetarna tycks ha avvikit i samband med oroligheterna. Då polismännen i ett försök att skingra folkmängden grep Karl Richard Andersson, försökte han undkomma genom att kasta sig baklänges och hålla fast i sig i en grindstolpe. Sedan han gripits hade Oskar Wallenstein ropat »Framåt kamrater!», vilket enligt åklagaren varit en uppmaning till de kringstående att försöka hjälpa den gripne.2' Gamla Norbergs och Vagnsbro tingslags HR ogillade åtalet för försök att frita anhållna personer men dömde Karl Richard Andersson enligt 10 kap. 6 och 13 §§ SL för våldsamt motstånd till fängelse en månad och för anförande av upplopp till straffarbete sex månader, dvs., vid omvandling av fängelsestraffet, till straffarbete sammanlagt sex månader och 15 dagar. Oskar Wallenstein dömdes enligt 10 kap. 13 och 14§§ SL för anförande av upplopp till straffarbete sex månader samt, eftersom det befanns utrett att han offentligen uppmanat till brott, varå strängare straff än fängelse kunde följa och dessa uppmaningar skett under synnerligen försvårande omständigheter, för uppmaning till brott till straffarbete två år, dvs. till straffarbete sammanlagt två år och sex månader. Svea HovR fann inte skäl att göra annan ändring i HR:ns utslag än att de tilltalades respektive påföljd för anförande av upplopp ändrades till straffarbete tre månader vardera samt att tiden för det Oskar Wallenstein enligt 10 kap. 14 § SL ådömda straffarbetet nedsattes till åtta månader. Karl Richard Andersson dömdes av HovRmsåledes till straffarbete sammanlagt tre månader och 15 dagar, under det att Oskar Wallenstein dömdes till straffarbete sammanlagt elva månader. HD fann inte skäl att göra ändring i HovRms utslag. Tillämpande av stadgandet i 10 kap. 17 § 2 mom. SL omförsök att frita häktad eller fånge synes ha förutsatt att ett försök till fritagande påbörjats.22 Att folkmängden samlats utanför tingshuset i avsikt att visa sitt missnöje med myndigheterna torde stå utomallt rimligt tvivel. Rättsväsendet fann dock att det handlat omett upplopp och inte ett uppror. Folkhopen ansågs således inte ha visat uppsåt att övergå till våldsanvändning, utan endast ha stört lugn och ordning Åklagarens gärningspåståenden innefattade även ett antal ytterligare förbrytelser. Dessa brottspåståenden, somlämnades utan bifall av häradsrätten, hade ingen anknytningtill åtalet enligt 10 kap. 14 § SL. Anledning saknas därför att närmare beröra dessa åtal. Försök att frita häktad eller fånge, vilka begrepp enligt NJA 1895 B 677 tycks ha innefattat även anhållna personer, kunde enligt 10 kap. 17 § 2 mom. SL föranleda högst straffarbete två år.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=