79 var ändå att dödsstraffet, utifrån boströmiansk ståndpunkt, måste avvisas. Därvid utgick han från boströmianismens syn på straffets syfte att rätta - men inte hämna, vedergälla, skydda eller avskräcka - och synen på brottslingens vilja. Den svagaste punkten i motiveringen för dödsstraffet fann Klockhoff i tanken på »en total frånvaro av aktuellt förnuft hos människan», vilkenvar orimlig och obevisbar. Dessutomär dödsstraffet ingen garanti för att viljanverkligen rättas, och staten har ingen möjlighet att inverka på individens fortsatta utveckling. Staten ingriper genom dödsstraffet i omständigheter som hör till en högre ordning, är utomdess kontroll och följaktligen också utom dess gräns.Att Olivecrona nämnde just Klockhoffs recension som ett angrepp kan bero på bristen på övriga offentliga reaktioner från det boströmska lägret."^' Boströms eget svar trycktes exempelvis först 1883.^^2 Nybla:us besvarade senare Klockhoffs kritik genomatt konsekvent utgåfrån staten - t ex genomatt skilja mellan statens lag och brottslingens egen sedeslag. Det räcker att brottet är helt förnuftsvidrigt utifrån statens idé och ändamål. Något annat förnuft behöver staten inte ta hänsyn till.'^^ Boströmianskt påverkad — möjligen genom Nybl^us då straffet ändamål uppfattades somskydd - var också diplomaten Richard Kleen, somanonymt utgav Om dödsstraffets befogenhet och lämplighet 1866. Den boströmianska påverkan märks i betoningen av den brottsliga viljan, avvisandet av statsfördragstanken och erkännandet av staten somett självständigt väsen.gäller synen på benådningsmakten avviker Kleen från det boströmska systemet, när han ser benådningar som ett missbruk som skadar rättvisan och staten. Många av Kleens argument är också hämtade från andra källor än den boströmska filosofien. Han hävdar den alltid och överallt giltigaprincipen »liv för liv», uttryckt i »den första kriminallagen i världen» — 1 Mos 9: 6 — och bekräftad av nya testamentet.**^ En viktig tanke hos Kleen är att dödsstraffet inte är principiellt annorlunda än andra straff. Ett felaktigt utdömt fängelsestraff är inte mindre felaktigt eller lättare att återge än ett dödsstraff.**^ Genomsinnesrörelsens häftighet skakas brottslingens själ, vilket väcker ånger och bättring. Dödsstraffet förbättrar alltså brottslingen. Denna goda utveckling hotas av för tidig exekution; den häftiga rörelsen är inte nog, en viss tidsrymd behövs också Klockhoff 1866. ■*’ Olivecrona skrev efter artikelns tryckning i Klockhoffs Efterlemnade skrifter ett PM med kommentarer till denna, fol 76 ff, B 187 m25 UUB. ■*- Boström 1883 förordet. « Nybla;us 1879 s 30 ff. Kleen 1866 s 23 ff. Nyblams hämtade senare argument mot Olivecrona från Kleen, Nyblasus 1879 s 27 ff. Författaridentifiering enligt Jägerskiöld 1975-77 s 248. Kleen 1866 s 11 ff, 23, 37 ff, 67 f. ■*'’ Kleen 1866 s 70 ff; jfr Boström 1883 s 466 och Klockhoff 1866 s 137. Kleen 1866 s 5 f. •*« Kleen 1866 s 9 ff, 77 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=