78 Då boströmianismens påverkan var störst efter Boströms död 1866 behandlas den här.Av de boströmianska filosoferna behandlas Axel Nybla;us och Daniel Klockhoff, pga deras tankar om dödsstraffet, liksom den boströmianskt påverkade debattören Richard Kleen. Hos Boström är straffet statens reaktion på brottet.^* Straffet är sitt eget ändamål och syftar till rättens förverkligande.^- Att straffaär hos Boströmklart relaterat till den brottslige och till hans vilja. »Den brottsliga handlingen har nämligen sin grund i en vilja, somicke är förnuftig, utan sinnlig»?^ Straffets syfte är att rätta denna vilja, så att den ommöjligt blir förnuftig och moraliskt god.3-* Dödsstraff är nödvändigt och rättvist när den brottslige åsyftat ett förintande av statens eller enskildas personlighet, eller med uppsåt begått någon annan handling, som utvisar den högsta graden av viljans moraliska förvändhet.^^ Avrättningen befordrar brottslingens sanna bästa, när den befriar honomfrån den sinnlighet hans förnuft visat sig sakna all makt över. I nästa livsformuppnår han då lättare fullkomligheten. Boströmförutsätter att »människans själ är odödlig och att vi alla måste gemensamt fortgå till vårt mål genom allt högre och högre livsformer. »^^ Axel Nyblxus, professor i praktisk filosofi, utvecklade och preciserade Boströms straffilosofi. Brottslingen var bestämd av att hans förnuft var mer eller mindre verksamt till att styra viljan rätt. Ju mindre förnuftet verkade, desto grövre brott begick han, och desto strängare straff krävdes. Fanns inget verksamt förnuft, så skulle brottslingen annihileras.^^ Nyblseus kom också att specificera de brott där dödsstraff var befogat till förräderi och mord.^^ Han avvek dock tydligfrån Boströmnär han bestämde straffet somett skyddsmedel för staten. Daniel Klockhoff behandlade i en recension i Svensk Literatur-Tidskrift Olivecronas Om dödsstraffet och 2:a upplagan av Nyblasi Om statens straffrätt. Klockhoff visade där visserligen sin tveksamhet till många av Olivecronas argument och tankar, och beklagade avsaknaden av filosofisk argumentering i det han såg huvudsakligen som en historisk skildring, men Klockhoffs slutsats Nordin 1981 s 11 menar att den allmänna bildningen påverkades starkt från 1880-talet; jfr Nordin 1981 s 22. Boström 1883 11:452. Boström 1883 11:511. Boström 1883 11:453. Boström 1901 111:268 f. 35 Boström 1883 11:468. 3^ Boström 1901 111:274 f. 37 Nybla:us 1852 s 18 f. 3S Nybla;us 1879 s 23 f. Preciseringen kan ha varit en reaktion på Olivecronas kritik, Olivecrona 1866 s 42 not 3“’ Nyblarus 1852 s 17, Boströms reaktion i Boström 1883 s 511.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=