3 Staten är vid denna tid i Sverige den makt i samhället som ger sig själv makten och erkänns ha makten att ta liv. Att de statliga organen även kände ett ansvar för dödsfångens salighet problematiserar bilden på ett intressant sätt. Ämnesvalet kan synas ovanligt, ja ’udda’, men tillhör en djup och bred fåra i den kyrkohistoriska forskningstraditionen. Relationerna mellan kyrkan, i alla dess former, och samhället, i alla dess former, är ett av kyrkohistorisk forsknings centrala studieobjekt. Antalet studier som berör angränsande områden har ökat. Ändå kvarstår att ämnet, liksom de synvinklar somhär läggs på vanligen rätts- och allmänhistoriskt behandlade händelser och företeelser, är ovanligt. Risken att fortsatt forskning på detta område kan låta vänta på sig är en motivering till min önskan att presentera en helhetsbild, somsträcker sig över en ganska lång tidsrymd. Av större betydelse har dock varit att helhetsbilden i sin utsträckning i tiden är av stor vikt, särskilt vid ett studiumav förändring. Strävan efter en helhetsbild visar sig också i strävan efter en samsyn mellan idéhistoriska aspekter, ofta knutna till lagstiftningsarbetet, och konkret kyrkligt handlande med och omkring den dödsdömde. På det sättet blir helhetsbilden förhoppningsvis rikare och mer nyanserad än om enbart debatt eller handling skulle behandlas, då annars dolda historiska samband framträder. Därför är denna samsyn en väsentlig ansatspunkt, som även framträder i avhandlingens disposition, där del I och II alltså är avsedda att belysa varandra. Samtidigt är det viktigt att se den ständigt närv^arande diskrepansen mellan, å ena sidan, teorierna och, å andra sidan, de konkreta händelser de försvarar eller kritiserar. En aspekt på utvecklingen är att diskrepansen successivt ökar. Del I utgår ifrån straffrättslig debatt, omfattande såväl konkreta problem somdjupare filosofiska och teologiska resonemang, lagstiftning och praxis och i centrum står den idéhistoriska utvecklingen. Idéernas genetiska ursprung ägnas förhållandevis liten uppmärksamhet. Deras betydelse för utvecklingen är istället avgörande, när de presenteras genomtydliga och inflytelserika tänkare i sin historiska kontext. Teologins samband med olika straffrättsliga skolor och lagstiftningscpoker framträder tydligt även i en helt idéhistoriskt anlagd och disponerad studie som Claus-Hinrich Feilckes Die Todesstrafe in der Geschichte der evangelisch - theologischen Ethik DeutschlandsJ Att framställningen disponerats utifrån och koncentrerats kring lagstiftning och riksdagsarbete är alltså utifrån teologins samband med rättsutvecklingen inte onaturligt. Också i del II behandlas hela spektrumet från idéer till konkret handlande omkring den enskilde, men här ligger tyngdpunkten på praxis och handling. Intresset riktas mot de faktiska händelserna, deras samtida explicita tolkning och deras inneboende symbolik. I de två senare aspekterna ligger även ett lösgörande från den konkreta händelsen - företeelsen istället för händelsen blir skors verklighet. Den mångfacetterade verkligheten motsvaras delvis av de mångfacetterade kållorna. Se t ex Nicassio 1990—91, särskilt s 415 f och 444 f omModena och Don Battista Araldi. ’’ Feilcke 1961, särskilt de senare avsnitten s 374 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=