RB 53

137 Fängelseprästernas större ansvar för dödsfångarna kan följas i en lista över till avrättning utförda från Malmö slottsförsamling. Där antecknades första gången vid en avrättning 1817 att slottsprästen deltog även på avrättningsplatsen. Medan dödsfångarnas församlingspräster 1820 betecknades som deras »själasörjare», kallades slottsprästen 1830 »den olyckliges andliga angelägenheters sista och långvarige vårdare». Att fängelseprästen följde dödsfången tycks ha kunnat upplevas somså självklart att bestämmelsen omförordnande i KC 17/8 1833 inte längre tillämpades, somt ex inför Andreas Johanssons avrättning 19/1 1858. Den 13/1 skrev magistråten i Varberg till fästningens kommendant och frågade omJohansson begärt att fångpredikanten skulle närvara och om förordnande i så fall begärts från KBh, eller ommagistraten skulle anmoda någon av stadens präster att följa Johansson. Kommendanten skrev med anledning av brevet samma dag till KBh, och meddelade att Johansson tillfrågats och önskade att fångpredikanten följde honom. KBh utfärdade 15/1 förordnande för fångpredikanten. I Sveriges nordliga delar var, som Grape angett, bilden en helt annan. Fängelsepredikanterna kunde pga avstånden inte i samma utsträckning medfölja till avrättningsplatserna. Vid en avrättning i Jukkasjärvi 1841 bereddes och följdes dödsfången av församlingens kyrkoherde. Vid avrättningar i Delsbo 1847 och i Nordmaling 1853 bereddes dödsfångarna av fångpredikanterna vid länshäktena, som dock inte följde med till avrättningarna.Rimligen följdes dessa fångar av församlingarnas präster. 24 5.1.2. Bercdelsen av dödsfångar somanledning till att inrätta fängelseprästtjänster År 1804 skrev amiralitetskonsistoriet till KM:t att behovet av en fångpredikant i Karlskrona ökat. På grund av KM:ts förordnande skulle det komma att finnas fler arrestanter än tidigare i ankarsmedjan. Fem fångar var särskilt arbetskrävande, då de satt på bekännelse eller skulle beredas till döden. Endast en av dessa var från staden.-^ KM:t inrättade 18/5 1808 en tjänst somamiralitetsfång- ’■* Anteckningar 12/1 1 1817, 15/3 1820, 15/4 1830 C: 1 Malmö slottsförsamlings arkiv MSA. Skrivelse 13/1 1858 med bilagd avskrift av magistraten i Varbergs skrivelse samma dag, DIIlecb:6 Hallands läns landskanslis arkiv, koncept 15/1 1858 Ala: 96 Hallands läns landskanslis arkiv LLA. Se 4.3. Eklund 1943 s 494 f, anteckning 26/1 1847 DIb: 1, Eångvårdsanstalten i Gävleborgs läns arkiv HLA, anteckning 31/8 1853 Dl: 1 Eångvårdsanstalten i Umeå arkiv HLA. Skrivelse 22/9 1804 från amiralitetskonsistoriet till KM:t Skrivelser till KM:t från amiralitetskonsistoriet RA. Konsistoriet bör ha syftat på konsekvenserna av KF 27/2 1804 (Kongl. Maj:ts nådiga förordning 1804), i vilken Karlskrona, tillsammans med Sveaborg, utsågs till ’allmänt arbetsställc’, dvs tvångsarbctsplats för framför allt arbetslösa. Omförordningen, se Wiescigren 1895 s 318 ff och omdet omfattande arbetet med reformering av fängelserna vid denna tid, se Wiescigren 1895 s 296 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=