88 mang även mot självmordet, menframför allt mot kriget. Krig, utomvid försvar, är liksomdödsstraff »ett brott både mot Gud, mänskligheten och naturen.»^^^ En insändare av publicisten WilhelmFredrik Dalman i Stockholms Dagblad utgavs även somsmåskrift under titeln Omdödsstraffet.^-^ Dalman var påverkad av Kleen’^^ och ville huvudsakligen hävda dödsstraffets nödvändighet. Dess rättmätighet ville han dock förankra bibliskt. Han hänvisade till olika bibliska företeelser — såsomdödsstraffen i de gammaltestamentliga lagarna och Kristi lagenliga och försonande korsdöd — och menade att dessa generellt visade att det bibliska »rättsmedvetandet» såg dödsstraffet somberättigat, och att lidande och död ansågs »utgöra en försoning».*^* I ett brev till Nils von Koch preciserade han försoningen till att vara »en försoning med samhället.»^^^ Den svenska utvecklingen hade sin motsvarighet i Finland. Där hade ständerna 1864 för sin del avskaffat dödsstraffet i fredstid, men detta komatt bibehållas då »Hans Kejserliga Majestät funnit tiden ej ännu vara inne för dödsstraffets fullkomliga avskaffande». De Geers tal lade grunden till en förhoppning om att dödsstraffet snart skulle vara de facto avskaffat i Sverige.’^"* En benådning senare under året bekräftade för många att så nu hade skett. 130 Lilja 1868 s49ff. Dalman 1868. Omförhållandet mellan insändare och småskrift, se Seth 1984 s 113 f. Dalman 1868 s 15 f, 20. Se t ex Dalman 1868 s 22 f. Dalman 1868 s 3 f. Brev från WilhelmFredrik Dalman till Nils von Koch 25/2 1868 samling4g Dödsstraffet vol 3 von Kochska arkivet RA: » Jag bör tillägga, att, såvida den delen av vår kristna troslära innebär någon sanning, att vi efter döden skola straffas med en evig fördömelse för våra synder och att vår Flerre Kristi död på korset utgjorde ett oundgängligt villkor för människosläktets återlösning eller stillande av ’Guds vrede’, så följer ovillkorligen därav, att den lekamliga döden visserligen, i någon mån, likväl innefattar en försoning med samhället.» Hans Kejserliga Majestäts 1864 s 338 f (ständernas svarpå proposition nr 13 1863-64), Hans Kejserliga Majestäts 1871 s 488 (proposition nr 11 1867), 536 ff (ständernas svar på proposition nr 11 1867). >3+ Se t ex Seth 1984 s 158. Seth 1984 s 168; jfr hur Olivecronas hopp omatt dödsstraffet var de facto avskaffat i Sverige tycks ha växt successivt under åren 1868—1871. Knut Olivecrona i brev till Fredrik Brandt 1/5 1868, brevsamling 237 UBO: »Jag vågar tro att hädanefter skall icke någon dödsdomgå i verkställighet; Ty när det kommer därhän att verkställa, rygga vederbörande tillbaka för den allmänna opinionen.» Knut Olivecrona i brev till Thomas Beggs 1869 tryckt i The morning star 12/4 1869 (om publiceringen jfr Thomas Beggs brev till Knut Olivecrona 12/4 1869 G 197 k; 5 UUB): »As we have not had any executions in the last two years, I think that the death penalty may soon be considered abolished defacto in Sweden.» Knut Olivecrona i brevkoncept till William Tallack 8/6 1871, G 197 k: 17 UUB: »As to Sweden you may consider death penalty abolished defacto; no execution having taken place since July 1866. Our new criminal Code gives to the court the authority to decree capital punishment or penal servitude for murder, but the courts seem not to incline to the first of these alternatives.» (Överstrykningar i konceptet är uteslutna) Antalet dödsdomar/ år enligt SL hade dock inte minskat påtagligt sedan 1865, se Olivecrona 1891 tabell X. Intressant är att Olive-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=