IL Litteraturen på 1700-talet och i början av 1800-talet 1. Rättsvetenskapens förutsättningar Rättsvetenskapen i Norden låg nästan helt nere under seklets första decennier. Det stora nordiska kriget tog hårt på de båda nordiska staterna, vilkas småstatsstatus stadfästes av krigets utgång: Danmark-Norge var ju den enda motståndare, sominte med landvinningar kunde profiterapå den svenska stormaktens sammanbrott. Under den senare delen av det första halvseklet återhämtade sig den svenska rättsvetenskapen så småningom, närmast genomNehrmans insats, och i Danmark-Norge uppstod efter förordningen om juridisk examen 1736 en tidigare inte skådad blomstrande litteratur i inhemsk gällande rätt. I Sverige-Finland hade motsvarande förordning från år 1749 däremot närmast ett negativt inflytande på forskningen och undervisningen, och den svensk-finska rättsvetenskapens ledande ställning i Norden gick förlorad under senare delen av 1700-talet. Då man undersöker förutsättningarna för rättsvetenskapen under 1700-talct, är det återigen befogat att i korthet redogöra för de juridiska fakulteternas utveckling, eftersom, trots rättsvetenskapligt aktiva praktiska jurister, ansvaret för forskningen främst vilade på professorerna. Fakulteternas utveckling var naturligtvis beroende bl.a. av det finansiella läget i respektive rike, och ekonomiska faktorer inverkade även annars på rättsvetenskapen. Rättsvetenskapsmännen var i hög grad beroende av förläggarna. Få orkade liksom Holberg ännu på dödsbädden själva sörja för spridningen av sina alster, och det var ingen mening med att skriva juridiska verk, omdet inte var möjligt att publicera dem med ekonomisk vinning eller åtminstone utan ekonomisk risk. Professorernas avlöning inverkade på deras sociala anseende och vice versa; t.o.m. den geografiska närheten till maktcentra hade betydelse. Samhällsklimatet och det vetenskapliga tänkandets utveckling i stort inverkade också på rättsvetenskapen, och även censurens stränghet kunde begränsa möjligheterna att tänka fritt inomjuridiken. Det är uppenbart, att rättsvetenskapen under 1700-talet var beroende av de sociala, politiska och vetenskapliga förändringarna även i andra avseenden än i det samband mellan upplysning och naturrätt, somman inte brukar tröttna på att framhålla. 1700-talet var inte en universitetsgrundandets tid vare sig i Mellaneuropa eller i Norden, och forskningssamarbetet kanaliserades i olika vetenskapliga sam-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=