36 kort til orden» och inte kunde förstås »vthan förstånd och wetskap aff the Reglor, somhöra til the aff Jure natura: &Gentiumflytande händelser»/- Enligt titeln var Rålambs arbete avsett som en handbok för praktiskt bruk. Titeln talar om käranden och svaranden, men underrättsdomarna och den vid denna tid framväxande advokatkåren^^ torde ha varit de främsta användarna. Rålambs arbete var den första systematiska framställningen av Sveriges civilrätt på svenska. Den kunde därför användas även av sådana domare, som inte behärskade latin, och den första upplagan slutsåldes inomett par år.^*^ Trots sitt praktiska ändamål innehåller »Observationes» såväl källhänvisningar som en förteckning över använd litteratur. Den första noten hänvisar till Ciceros »De legibus», den sista till arbeten av Loccenius, Carpzov och Damhouder.^5 Dessa noter åskådliggör den litterära grunden för Rålambs rättsvetenskap och i själva verket för nästan all juridik i Norden fram mot slutet av 1700-talet: förutom samtida och äldre europeisk doktrin är den antika litteraturen en viktig källa. I Rålambs (i den andra upplagan något utökade) litteraturförteckning nämns klassiker såsom Aristoteles, Platon, Cicero, Livius och Plinius samt Plautus och Terentius. Bland nyare författare kan man framhålla Bodin, Carpzov, Gaill, Grotius (dock inte dennes »Inleiding»), Hobbes, Mevius, Mynsinger, Schneidewin och Wesenbec. Rålamb kände också till företrädare för mos galliens (t.ex. Franciseus Baldvinus) och mos italieus (t.ex. Andreas Fachinxus). Främmande lagar representeras av bl.a. talrika germanska lagar och även av dansk rätt (Christian III:s och IV:s recesser).^^ »Observationes» är inte en Institutioneslärobok i egentlig mening, utan en systematisk framställning av tidens civil- och processrätt; straffrätten saknas däremot. Verket indelas i fyra böcker: I. OmÄgande Rätt och thes besittiande; II. Om Rättegångs-Process; III. Om Contraeter eller Afskedh och IV. Om Testamenten, Arff och Förmynderskap. Rålamb motiverade endast helt kort sitt från äganderätten utgående system. »Emedan man sigh företagit, här at förhandla the Materias Practicas, som vthi Justiti^e wäsendet effter anledning aff Sweriges Lagh ... förefalla kunne; Och ärnar i förstonne alla Civilia igenomlöpa; tager man til een begynnelse skäligen för sigh thetta. OmÄgande Rätt, och thess Besittiande, vthaff, hwilket såsomaff en Källa, allehanda Contraeter, Arff, Testamenten, Processer, Exeptioner och Executioner dragha sin begynnelse och vhrsprung.»^^ I samband med äganderätten behandlas även under Ralamb, Företahl. Se Letto-Vanamo, Pia, Suomalaisen asianajajalaitoksen synty ja varhaiskehitvs (det finländska advokatväsendets uppkomst och tidiga utveckling), Vammala 1989. Almquist, s. 152. Rålamb, Företahl och s. 374. Jesse Damhouder var en nederländsk praktiker; se Stintzing I, s. 604 ff. Se Rålamb (2. uppk). Förteckning aff de tryckte Böcker och Auetoribus, vthur hwilke thenne Tractat är bewijst. Rålamb, s. 1 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=