20 ten, naturrätten.' Man kan inte gärna tala omnågra yrkesjurister i Norden under 1500-talet, kanske med undantag av de tyska professorerna i den juridiska fakulteten i Köpenhamn. Ett par av århundradets viktigaste arbeten med anknytning till juridiken, den danske teologen Niels Hemmingsens (1513-1600) monumentala naturrättsframställning »De lege naturae apodictica methodus concinnata» (omden naturliga lagen sammanställd enligt en säker metod; 1562) och riksrådet Erik Sparres (avrättad i Linköpings blodbad 1600) politiskapamflett »Pro lege, rege et grege» (för lagen, kungen och folket; omkr. 1585, tryckt 1924), är skrivna av personer, vars livsgärning utfördes på andra områden än juridikens. Då det gäller dessa för den nordiska rättsvetenskapliga utvecklingen rätt perifera verk, hänvisar jag till Tamms och Strömberg-Backs undersökningar.2 Även Sveriges ende betydande rättsvetenskaplige skribent under 1500-talet Olaus Petri (1490-talet-1552) är bättre känd somteolog och Sveriges reformator än som jurist. Det torde dock inte finnas någon jurist i Sverige eller i Finland utan åtminstone en ytlig kunskap omOlaus Petris »Domareregler» (från slutet av 1530-talet, tryckta för första gången i »Rättegångz Oordning», Erieus Schroderus’ svenska översättning av en skrift av Georg amWaldt år 1616), eftersomdomarreglerna ingår i de båda ländernas lagböcker än i dag. Olaus Petri hade också en gedigen juridisk erfarenhet efter sin tid som Stockholms stads sekreterare 1524—1531. Denna erfarenhet resulterade tidigare i hans övriga juridiska arbeten, »Kommentar till stadslagen» (slutet av 1520-talet, tryckt i sin helhet 1917), »Glossarium juris. En liten uttydning på några gamla ord, som finnas i lagböckerna och äro nu icke i daglig brukning» (omkr. 1530, tryckt första gången 1635) och »En liten ingång i lagboken» (mitten av 1530-talet, tryckt 1937).^ Olaus Petris domarregler är i och för sig ingen enastående företeelse, trots att de blivit föremål för en omfattande forskningslitteratur.'^ Det hade funnits även andra domarregler också i Sverige långt före Olaus Petris tid.^ Samlingar av allmänna principer, regler och sentenser var vanliga i Europa allt sedan glossatorernas tid, och de betecknades ofta med namnet brocardica eller brocarda. ^ Det som gör Olaus Petris regler unika är deras etiska patos och höga krav på domarens moral. ' Se Almquist, s. 8 f.; Jorgensen, s. 19 ff.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 27 ff. ^ Tamm, Nolo falcem; Tamm, Retsvidenskaben, s. 35-55; Strömberg-Back, Kerstin, Lagen, rätten, läran. Lund 1963. Tammkonstaterar (Retsvidenskaben, s. 55), att Hemmingsens verk inte fick någon betydelse för naturrättsdoktrinens utveckling i Danmark. ^ Almquist, s. 19. Av dessa bör i synnerhet nämnas Schmidts ingående undersökning samt Ylikangas, Heikki, Olaus Petrin tuomarinohjeet (Olaus Petris domarregler), Helsinki 1982. ^ Schmidt, Richterregeln, s. 38. ^ Se närmare HRGI, sp. 519 f. (A. Erler).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=