148 iusfeudale criminale germanicum, dansk och norsk rättshistoria, hertigdömenas rätt, saxisk eller lybsk process; dessa av förordningen uppräknade rättsområden tycks vara nämnda som exempel/ Minimifordringarna för den lägre examen på danska var kunskaper i naturrätt och dansk process. Examensbeviset skulle dock innehålla uppgifter omexaminandens kunskaper i naturrätt »såvidt den av danske og tyske boger kan fattes», i dansk (och norsk) process och i »loven og lovkyndighed selv».^ Innehållet i den egentliga ämbetsexamen på latin var i hög grad internationellt präglat, och man kunde till stor del använda sig av i Tyskland utkomna läroböcker. Examen krävde dock också kunskaper i DL och NL och särskilt i dansk-norsk processrätt och uppmuntrade dessutom till kunskaper i dansk och norsk rättshistoria. I den egentliga ämbetsexamen skulle man visserligen använda latin, men åtminstone i slutet av 1700-talet fick frågor rörande dansk rätt också besvaras på danska.^ Redan genom den av förordningen införda lägre examen på danska uppstod det ett behov av danskspråkiga läroböcker i juridik såväl i dansk-norsk rätt somi naturrätt. Då det knappast hade varit ekonomiskt försvarligt att dessutom trycka sådana läroböcker på latin för den högre examen, befrämjade redan förordningens stadganden uppkomsten av en litteratur i inhemsk positiv rätt och naturrätt på danska. 3.2, De första rättsencyklopedierna Trots att redan antikens greker använde begreppet encyklopedi, och även romarna kände till motsvarande begrepp orhis doctrinarum omnium, »lärocirkel», blev encyklopedin en allmän litteraturgenre först på 1700-talet. Med en encyklopedi förstod man ursprungligen en sammanfattning av allt mänskligt vetande. Man kan alltså tala omallmänna encyklopedier i motsats till specialencyklopedier, som behandlar endast en vetenskapsgren.'' Av praktiska skäl föredrar man ofta en alfabetisk ordning i allmänna encyklopedier, medan systematiska framställningar är vanligare, då det är frågan omencyklopedier över 7 F 10.2.1736 1-4 och 6. 8 F 10.2.1736 I-IO. 9 Tamm, Eksamensbordet, s. 470. Ett par samtida jurister ansåg, att F 1736 hade haft en närmast negativ inverkan på rättsvetenskapens utveckling. Gudenrath ansåg (SJLB 1, 1792, s. 25—35) denna inverkan vara en följd av att F 1736 hetsade till snabba och ytliga studier, medan Baden, s. 81, utan närmare motivering påstod, att förordningens danska examen varit en orsak till »de svage Skridt, videnskabelig Lovkyndighed hos os har gjort». Recensenten i KIE 1809, s. 662, betvivlade dock riktigheten i Badens påstående, och en jämförelse med förhållandena i Sverige visar, att den danska förordningens inverkan på uppkomsten av en juridisk litteratur var betydande. - Det kan också nämnas, att Baden år 1814 (Ordbog, Fortale) talade om»den danske og norske Lovkyndigheds Flor», somenligt honom uppstått under de senaste tjugo åren. " Se t.ex. Buschmann, s. 299 f. Redan Putter, s. 2, använde termerna »allgemeine» och »besondere Encvclopädie».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=