124 och fotnoter saknas genomgående, och litteraturhänvisningarna har inskränkts till ett minimum. I 54 dissertationer saknas sådana helt, c')ch endast i ett halvt dussin nämner författaren flera än tre verk. Litteraturförteckningarna ersätts med allmänna hänvisningar till »de lagkloke», »somliga» eller ICti {^lurisconsulti) även då man behandlar naturrättsliga frågor, vilket i dissertationslitteraturen annars brukar leda till långa uppräkningar av auktoriteter. Motsatsen till Solanders i synnerhet äldre arbeten är fullständig. Rc')mersk rätt förekommer ytterst sparsamt, och den klassiska litteraturen saknas nästan helt; endast Cicero nämns någon gång. 2.3.6. LarsJohan Colling Professorn i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet Lars Johan Colling (1714-1786) blev beryktad bl.a. för sin besticklighet och sin produktion av ett otal ytliga dissertationer.-^^ Enligt Lidéns och Marklins kataloger presideraefe Colling åren 1753—1782 för sammanlagt 209 disputationer; i förteckningarna saknas en dissertation av diktaren Bengt Lidner från år 1775.-^' Antalet är inte i och för sig onormalt högt med ett genomsnitt på sju dissertationer per år. Hernbergh presiderade i Uppsala åren 1778-1788 för 86 disputationer, och tidens främste historiker i Sverige Sven Lagerbring presiderade i Lund för 196 avhandlingar.-^- I Lund höll man betydligt strängare på latinkravet än i Uppsala; endast en av dissertationerna är skriven på svenska.Trots det stora antalet juridiska dissertationer i Lund var det offentliga förhöret ändå den vanligare examensformen: åren 1749-1782 var antalet examinander 504, antalet respondenter 220.-^'^ Enligt traditionen skall Colling själv ha författat 193 av dissertationerna mot pekuniär ersättning. Som belägg har man hänvisat till Codings kroniskt dåliga finanser, till respondenternas unga ålder och ytliga eller obefintliga kunskaper i såväl juridik som latin och till det faktum, att disputationerna helt slutade, då BL 8, s. 751 t.; .Almquist, s. 209 ff. Colling/Bengt Liedner, Dc jure confinationis (=rclegationis; 8 s.). Arbetet är en typisk kortare Collingdissertation, oeh den 18-årige Lidner har knappast medverkat vid skrivandet. Ovanligt är däremot, att dissertationen innehåller en lång dedikation till kungen - ett första försök av Lidner att ställa sig in hos Gustaf III? - Dissertationen saknas i förteckningarna, därför att Lidner aldrig disputerade. Avsikten att sent omsider disputera år 1778 omintetgjordes, dä Lidner enligt fakultctsprotokollct själv blev »confincrad»; sc .Almquist, Förteckning, s. 63 not 162. ’72 pchrman, s. 40. Colling/L. A'. Wadström, Omgiftomanna rätt (1768). Undantaget beviljades »i avseende till Författarens mogna ålder och embetes värdighet»; Weibnll I, s. 276 not 1; Almquist, Förteckning, s. 63 not 156. Omlatinkravet i Lund i allmänhet; se Weibull /, s. 276 f. Se Almquist, Förteckning, s. 11 ff. och 50 ff. Endast åren 1762 och 1772 var respondenterna talrikare än examinanderna: 15^9 och 10/8. På 1760-talet klagade man över, att Colling ställde alldeles för små krav även i examina; seJohannesson, s. 256. 2"l
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=