79 klivning skett vid avskrivandet av stadgetexten, vilken kan ha tillkommit på följande sätt; skrivaren av B 6 har skrivit första raden i artikel 3 - ingen skattebonde får köpa mer skattejord — och därefter har hans blick glidit till fjärde artikelns sista rad som påbörjas efter ordet skattejord — såvida det inte tillfaller honom genom arv. E 132:s skrivare har förmodligen inte utgått från samma förlaga utan han har utnyttjat B 6 direkt. Ingen annan bevarad stadgeavskrift har denna sammanslagning av artiklarna. Betydelseskillnaden är allvarlig: i de äldre texterna UUB B 9 och KB B 155 får inte landbor köpa skattejord, i Hogenskild Bielkes och Lars Siggessons böcker får inte skattebonden köpa någon skattejord! En viss begränsning fanns redan i artikel 3: bonden får endast köpa så mycket somhan på egen hand kan klara av. Vad som också tyder på att E 132:s skrivare haft B 6:s text som förlaga är artikel 18 som inte finns med i några andra texter. Den har det numera dialektala verbet söna som betyder Vägra’, ’neka’, vilket tyder på att E 132 ord för ord följt B 6. Vilka artiklar hör hemma i den 1437 utlysta Strängnäs stadga? Alla texter har med de 11 första artiklarna (omman bortser från Lars Siggessons överklivning) samt punkt 14. Därmed kan man påstå att dessa punkter tillhört den ursprungliga stadgan. UUB B 9 ligger tidsmässigt närmast stadgans tillkomstdatum. Redan i slutet av 1400-talet har artiklar lagts till i laghandskriften KB B 155. Tankeväckande är att UUB B 9 har punkt 14 men ej 12 och 13 och att B 155 inte heller har artikel 13. Har det skett en uteslutning av 12 och 13 hos B 9 och av 13 hos B 155? Innehöll stadgan 14 artiklar från början? Det är mindre troligt. Punkt 12 kan ju ses som en vidareutveckling av punkt 11, och punkt 13 finns inte upptecknad somtillhörande Strängnässtadgan förrän ca 1550. 1437 års stadga finns inte tryckt i diplomatariet. Stadgan ger exempel på rådsregeringens första stadgelagstiftning. Den har inte haft samma form som tidigare stadgor utan kanske från ett rikets register spritts till adelns lagböcker och kopieböcker. Texten i UUB B 9 står närmast den ursprungliga stadgan. 1439 års stadga, Stockholm Runell känner endast till att 1439 års stadga finns i laghandskrifter. Hadorph anför inga källor till de två texter av stadgan somhan trycker men förmodligen har även han utgått från laghandskrifter.Än idag finns det ett otal laghandskrifter från både 1400- och 1500-tal som infört denna stadga. Stadgan är den andra som tillkom under rådets första regeringstid. Även denna stadga infördes enligt Schiick i rådets då förda register.Att döma av ett Almquist 1960, s. 505, säger sig ha funnit Hadorphs förlagor. Den första från den 1608 tryckta landslagen och den andra texten efter KB Rålamb 4:o, nr 14. Schiick 1976, s. 233 f, 275 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=