43 - - Fridslagstiftning -■ Birger Jarl — Alsnö 1 280, art. 2 Skenninge 1284, art. 1 och 2 L Landskapslagar ^C4stgötalagcn, Ldsöreshalken -►Upplandslagen, Kungahalken (även SdniL, HL och VML) -► Dalalagen, Ed.söreshalken Upplandslagen, Manhelgdsbalken -►Upplandslagen, Köpniålahalken (även ,SdniL och VniL, ej HL) Stadgorna Alsnö 1280, art. 1: gästning och våldsgästning Alsnö 1280, art. 4: länsinnehavares skatteuttag Skenninge 1284, art. 4: fräksefrihet (ör änkor, hiderlösa harn Skenninge 1284, art. 7: (ö jen (Skara UU^3) »Valstadgan» 1 3.^3 ►Skenninee 1,U35 ^ 344 - r* Llppsala ^Telge 1.M3 MEL Kungahalken — ' * Ed.söreshalken Högmålshalken-. figur I. förhållandet mellan Magnus Ladulås stadganden, landskapslagar, Magnus Erikssons stadgor och Magnus Erikssons landslag. fattande figur över influenserna i landskapslagar, stadgor och Magnus Erikssons landslag. Jag redogör inte här för de nya stadgeartiklar som tillkomunder Magnus Eriksson, eftersom Holmbäck & Wessén redan gjort det i utgåvan av landslagen.^’ Utgångspunkten för figuren är Magnus Ladulås stadgor tillkomna i Alsnö 1279-1280 och i Skänninge 1284. Figuren är kronologiskt uppställd och skall läsas uppifrån och ner. Under rubriken fridslagstiftning står de stadgeartiklar som kan kallas så (inklusive s.k. edsöreslagstiftning). Dessa fridsstadganden har inarbetats i olika balkar i landskapslagarna, vilket redovisas under nästa rubrik. Somliga av dessa kapitel ur landskapslagarna har direkt inarbetats Holmbäck & Wessén 1962, s. XVI-XXIV, redogör i stora drag för innehållet i Magnus Erikssons stadgor 1335, 1344 och 1345.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=