31 hur dessa skall förhålla sig inbördes och vilka skyldigheter de har gentemot kungen. Kungen vill få så stark kontroll över sina män som mö)ligt. Hämnd, självtäkt och egna härar förbjuds eller regleras. Som tack för sm lojalitet mot kungen åtnjuter de en viss säkerhet på sin ålderdom, för sig och för sina närmaste. I denna stadga har kungen utökat sin makt genom att för första gången fastställa höga böter för brott mc^t sina brev och domar och för brott mot kungamakten somsådan. Magnus Ladulås stadganden i Upplandslagen Jag skall nu sammanfatta vilka nya rättigheter Magnus Ladulås lyckades uppnå genom Alsnö stadga 1279-1280 och Skänninge stadga 1284. Därefter skall jag visa i vilken utsträckning dessa rättigheter erkändes under hans sons förmyndarregering genomden lagstiftningsverksamhet som resulterade i Upplandslagen. I Äldre Västgötalagen från 1200-talets första hälft finns brott som kallas nidingsverk. Denna brottskategori blev i och med Magnus Ladulås stadganden riksgiltig och kallad för fridsbrott (i landskapslagarna edsöresbrott). Den fredsdömde blev förpassad ur riket tills han försonat sig med målsägaren och med kungen. Det slutliga avgörandet låg alltså i kungens hand, och därmed hade kungen stärkt sina kontrollmöjligheter. Som Sjöholm har visat hade käranden/svaranden och kungamakten motstridiga intressen: kungen ville få in så många mål sommöjligt under kategorin fridsbrott (senare kallade edsöresbrott) för att kunna inkassera återlösningsbot på 40 mark och konfiskera egendomar, medan-den enskilde tvärtomville få så få brott som möjligt klassificerade som fridsbrott.Enligt privilegiebrevet för kyrkan från 1281 fick kungen avstå bötesintäkter till kyrkans företrädare för fridsbrott begångna på kyrkans mark. I Skänninge stadga utökas kategorin fridsbrott, eftersom även bärande av krigsvapen och högmålsbrott förklaras som fridsbrott med fredlöshet och godsskövhng som följd. Kungen lyckas t.o.m. få våldgästning förklarad som fridsbrott i Alsnö stadga, inte enbart de ursprungliga »edsöresbrotten». Den som begår fridsbrottet våldgästning är säkerligen en frälseman, ty bonden reser inte omkring i landet till häst och gästar bönder mot betalning. Kungen har genom stadgan även gjort den fattigaste krigaren som har häst och rustning till frälseman. Den somtjänar till häst, vem han än tjänar, blir fri från skatt i Alsnö stadga. Kungamakten har ett behov av att kontrollera stormännen och knyta det nya krigarfrälset till sig. Skänningestadgan reglerar förhållandena mellan alla frälsegrupper, inklusive den kyrkliga, och kungamakten. Det är hela frälsegruppen som kungen har i åtanke, när han fastställer höga böter vid brott mot sina brev och domar (det var enbart frälsemän som kunde Sjciliolm 198K, s, 176.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=