23 Alsnö stadgas artikel 2, edsöreslagstiftning Av edsöreslagstiftningen, sådan den utformades under Birger Jarl, finns inget bevarat. Men sonen Magnus förklarar i Alsnö stadgas andra artikel att han genom den vill »med sin makt och med sin och rikets främste mäns ed» bekräfta och befästa sin faders stadganden, vilka sedan återges. Nedan följer denna artikels bestämmelser som jag delat upp i två delar och tolkat i otvetydiga fall till modern svenska: 1) »Den somhugger eller dräper någon i sitt eget hus, eller en annan mans hus, mister allt han äger, vilket delas i tre delar. En del går till kungen, en del till häradet och den tredje delen till målsägaren, oc fjten sum giterdiruie görde se vtlaghd^er e til bidder fore hanurn jer han hawir brutit widdcr oc böte os sidden XL markdcr.» 2) »SlikdC samu hdemd får de som våldtager kvinnor, som dräper eller sargar någon i kyrkan, på kyrkogården eller på tinget, sombryter fred eller ingången förlikning, somgriper en man för en annans gärning, somlemlästar en man. För att ovanstående beslut skall hållas på samma sätt över hela riket, vill vi att gärningsmannen värjs av hela häradsnämnden, i annat fall blir han fälld, oc hwar sum faar at gördC nokot af fdcssum nv dcrv vp tald, fa skal han aldrigh frid ffa fyr dcn han fdcn sami bidder fore hanumsumhusit atti der guerningin der giorp i.» Birger Jarls fridslagar är de äldsta kända svenska rikslagarna.^'* De har troligen haft stadgans formoch utgjort källan till de senare tillkomna landskapslagarnas edsöresrätt.^-"’ Genom dessa stadganden ville man bekämpa uppsåtliga brott mot person på vissa bestämda platser. Dessa brott överensstämmer i stor utsträckning med de brott som i Äldre Västgötalagen benämndes nidingsverk och som där bestraffades med fredlöshet inom landskapet, vilket kallades urbotamål. Genom Birger Jarl och hans söner blev straffet riksgiltigt: man blev fredlös över hela riket och termen förändrades därmed till biltog eller utldegr?^ Alsnö stadgas artikel 2^^ redogör för det som först i landskapslagarna kom att kallas edsöreslagstiftning. Artikeln sönderfaller i två delar. Problemet består i att tolka den andra delen. Den första delen handlar uteslutande ombrott i eget eller annans hem, hemgång: hugg och slag som slutar med att blod flödar eller Sjöholm 1988, s. 176, vänder sig mot den gängse uppfattningen om att rikslagarna utgjorde ett steg mot rikets konsolidering. -5 Palme 1956-78. Termen biltog infördes i alla lagar utomi Äldre och Yngre Västgötalagen. Termen urbotamdl finns förutomi de båda västgötalagarna även kvar på några ställen i Dalalagen, vilket kan tyda på att Dalalagens redaktion är äldre än de övriga svealagarna. Se Holmbäck &Wessén 1979b, s. 25. I Hadorph 1687, s. 5, kallas artikeln för nummer 12. Sjöholm är först med att uppmärksamma denna tudelning i artikeln och dess innehållsliga betydelse.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=