RB 51

101 nya landslagen, idag kallad Kristoffers landslag. Genomatt studera den får jag svar på frågor rörande förhållandet mellan frälset och kungamakten samt förhållandet mellan det världsliga och det kyrkliga frälset inom rådet. Det är i första hand domsmakten som står i centrum för undersökningen och därför studeras rättegångsbalken och 1413 års räfstetingsstadga. Därefter granskar jag de balkar i Magnus Erikssons landslag och i Kristoffers landslag vars brott i första hand utgör brott mot kungen eller mot kungen och hans sammansvurna. Jag har intresserat mig för dessa brott och de kapitel i Kristoffers landslags kungabalk, edsöresbalk och högmålsbalk som skiljer sig från motsvarande balkar i Magnus Erikssons landslag. Brotten i dessa balkar avspeglar främst hur förhållandet mellan de styrande och de som strävar efter makten förändrats. Jag visade i kapitel 2 att brotten i edsöresbalken tidigare fanns i landskapslagarnas kungabalk och att edsöresbalken först med Magnus Erikssons landslag blev en självständig balk, utan inslag från kapitel ur gängse kungabalkar. Denna självständighet anser jag visar på en förändring i styrkeförhållandet mellan kung och frälse och visar även på en förändrad syn på brotten. En annan avsikt med att studera kungabalken, rättegångsbalken, edsöresbalken och högmålsbalken är att klarlägga skillnader i den processuella ordningen mellan den yngre och den äldre landslagen och belysa stadgornas eventuella påverkan på den yngre landslagen. 1413 års räfstetingsstadga förebådar den processuella förändring som blir tydlig inte bara i Kristoffers landslags rättegångsbalk utan även i de andra balkar jag tar upp. I de olika avsnitten i detta kapitel har jag utgått från Magnus Erikssons landslag, konfronterat landslagen med en stadga och därefter undersökt om Kristoffers landslags motsvarande lagrum innebär en förändring utifrån denna stadga, eller om Magnus Erikssons landslags formulering behållits, eller om något nytt tillkommit. Jag utgår alltså ifrån uppfattningen att Kristoffers landslag är en självständig lagbok som är resultat av en redigering av Magnus Erikssons landslag.'^ I fortsättningen skrivs kapitlen i Magnus Erikssons landslags balkar med romerska siffror, t.ex. MEL Kg X. Kapitlen i Kristoffers landslags balkar skrivs med arabiska siffror: t.ex. KrL Kg 10. Uppdelningen är gjord i syfte att skilja lagarna åt. Jfr Hjarne 1884 .som hävdar att KrL endast representerar en handskriftsgrupp av MEL och att KrL:s stadfästelsebrev är en förfalskning. Det senare påståendet avvisas övertygande av Licdgren 1962, s. LXIII-LXIX.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=