37 under lonas Magnis, Israel Bringius’ och Michael Wexionis Gyldenstolpes presidier. Hos Andreas Swarth heter det sålunda i en dissertation från 1631: »Summa, quia a superiore nullo sed a Deo dependet, cujus vices hisce in terris gerit, nec aliamsupra se nisi immortalemaltissimumtrinunum Deumrecognoscit; gerit personamtotius Regni, omniumsuhditorum, acDei a quo omnispotestas: gerit quasi typumDivinae, potentiae, Majestatis, gloriae, imperij, clementiae, providentiae, curae, protectionis &guhernationis . . .». »12. Hinc Majestas sacra & Sancta vocatur, titulo celsitudinis exornatur, ipsaque communi & solenni titulo ex Dei gratia fWz) medh Gudz Nådhe) . . .».■*“ En liknande syn på det kungliga majestätet finner man i Johannes Ketarmannus’ disputation De regiis adjunctis, virtutibus et juribus majestatis från 1645 och i Joh. And. Straethovius’ dissertation De juribus majestatis från 1657, där det i tes tre sägs: »Rex Dei est vicarius atque legatus; Lex item animata: divinis tamen & natuare legibus non est solutus».^^ Somväktare av lagens båda tavlor och sominnehavare av den högsta makten i riket tillkommer kungen även den högsta domsmakten i landet.Karl XI förklarar också i ett brev till Svea hovrätt den 7 april 1676, att Gud satt svärdet i hans händer till de oskyldigas försvar och säkerhet men till de vrångas straff och utrotande.I och för sig var detta icke några nya idéer. Även enligt då gällande lag, d.v.s. Kristoffers landslag från 1442, hade Gud förlånat konungen den högsta domsmakten över alla domare."*^ Det bör också observeras, att dessa tankar om kungens maktbefogenheter stämde väl överens icke blott med medeltidens idéer om kungamakten av Guds nåde utan även med den äldre naturrättens läror omfursteabsolutismen.^^ Såväl Rålamb som Claudius Kloot, i den senares arbete Then Swenska Lagfarenheetz Spegel, anlägger en religiös syn på edgången och varnar för menedens vådliga följder."*^ Rålamb säger bl.a. ». . . 5^1 hafwer ock Meenced then fahrlighcet med sigh / at man ther med sin Siäl och Saligheet / samt timmelige wälfärd prostituerar, såsom aff månge then H. Skrifftz wittnesbörder är til ■*’ A. E. Swarth, Disputatio politico-jiiridica de majestatc et praecipuis ejus juribus, 1631, thesis 11 och 12. ■*' J. Ketarmannus, De regiis adjunctis, virtutibus et juribus majestatis, 1645, thesis 3; J. A. Straethovius, Disputatio V De juribus majestatis, 1657, s. 179. Swarth, Disp. de majestate, thesis 17: «Summa denique est Majestas, quia summumin Repttb. cxercet indicium, quippe cui soli summa & universalis competit jurisdictio, ut apprime constat e.v cap. 4 § 9 infine i Kong. B. LL. hisce verbis: Ther til i rijke sino aff Gudi högsta doom haffua öffuer alla tver/.ligha Domare i Szvcrighe / & art. J5. process, supr. curiae.« Thesis 31: »Majestatis denique est, judicarc tam in causis civilibus omnibus quam criminalibus, . . .» Se härtill även 1. Bothvidi, Disputatio septima politica de summo magistratu, seu de majestate, 1625, thesis 13. C. Adlersparre, Ransakning i Svea Hot-Rätt om Trollväsendet i Stockholm år 1676, 1812, s. 233. "" KrL, Kg 4: 9. ■*’ Se häromäven Lindberg, Naturrätten, s. 143. Rålamb, Observationes, s. 97 och 102; C. Kloot, Then Swenska Lagfarenheetz Spegel, 1676, s.351 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=