2. Erkännandet i svensk processrätt 1614-1734 Erkännandets utveckling i svensk processrätt 1614—1734 bör ses mot bakgrund av den samtida samhällsutvecklingen samt det kulturella och religiösa läget i landet. Man bör också känna till det svenska domstolsväsendets och den svenska processens utveckling under nämnda tidsperiod, innan man undersöker erkännandet i samtida doktrin, lagförslag, lagar och rättspraxis. 2.1. Samhällsutvecklingen samt det kulturella och religiösa läget i Sverige 1614-1734 2.1.1. Samhällsutvecklingen Under 1600-talet utvecklades Sverige till en europeisk stormakt.' Genom deltagande i det 30-åriga kriget nere på kontinenten samt genom krig med Danmark-Norge förvärvade Sverige omfattande landområden dels på kontinenten och dels på den skandinaviska halvön. Till ytvidden var det svenska väldet på 1660-talet ungefär dubbelt så stort somdet nuvarande Sverige. Näringslivets expansion, ståndssamhällets vidareutveckling liksom Sveriges förvandling till en europeisk stormakt kom hela statsförvaltningen att svälla och framtvingade nya ämbetsverk av skilda slag. Allt detta kom att påverka rättsutvecklingen. De nya ämbetsverken, kollegierna, t.ex. kom att fungera även somdomstolar, och förvaltningsmaskineriet somsådant framtvingade nya lagar och förordningar. Med Karl XII:s död 1718 var emellertid den svenska stormaktstiden över. Alla Sveriges provinser på andra sidan Östersjön liksom även Finland hölls besatta av fientliga makter. Genom olika fredsslut 1719-1721 och 1743 förlorade Sverige större delen av sina tyska besittningar. Kvar blev endast Wismar och en del av Vorpommern. Vidare förlorade Sverige Livland, Estland och Ingermanland samt sydöstra delen av Finland. Sc hiirtill S. C.irlsson — ). Rosen, Svensk historia 1, 1969, s. 399 tf.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=