RB 50

154 Som en konsekvens av införandet av fri bevisprövning och ackusatorisk processföring hade man avskaffat institutet absolutio ab instantia. Denna franska processform, som infördes, som nämnts, i bl.a. de länder, somvid den tiden befann sig direkt eller indirekt under franskt välde, däribland kungariket Westfalen, blev inspirationskällan för dem, somönskade reformera den allmänna tyska inkvisitionsprocessen. Man framställde krav på införandet av offentlighets-, muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna i processförfarandet. Vidare krävde man införandet av ackusatoriskt processförfarande, fri bevisvärdering, möjlighet för den anklagade att fritt få försvara sig samt införandet av lekmannadeltagande i domstolarna. Tidens liberalistiska idéströmningar stärkte reformivern, medan den samtida konservativa inrikespolitiken, som ovan påpekats, utgjorde en hämmande faktor vid genomförandet av de uppställda reformprogrammen. Det var egentligen först efter de politiska omvälvningarna 1848, som reformverksamheten på straffrättens liksom på civilrättens område blev av större omfattning och betydelse. Såväl von Feuerbach som Mittermaier engagerade sig i diskussionen om behovet av en reformav den tyska straffprocessen. 1813 gav von Feuerbach ut Betrachtungen iiber das Geschwornen-Gencht, vari han förbehållslöst medgav, att den tyska straffprocessen behövde reformeras, men vari han samtidigt ifrågasatte, om införandet av en jury var den lämpligaste reformåtgärden.’^' I en konstitutionell monarki var det enligt von Feuerbach lämpligare med ett domarkollegium än en jury.’^^ von Feuerbach trodde icke, att man genom inrättandet av en jury kunde nå någon högre formav rättvisa eller på ett bättre sätt få framsanningen än genomvälutbildade jurister. I Betrachtungen iiber die Oeffenthchkeit und Miindlichkeit der Gerechtigkeitspflege, som von Feuerbach gav ut 1821, granskade han kritiskt sina samtida reformivrares rop på införande av offentlighet och muntlighet i den tyska processräten. von Feuerbach fann härvid både för- och nackdelar med både den skriftliga tyska processen och med en process byggd på offentlighet och muntlighet, och han kom fram till att en kombination av de båda processformerna skulle vara den bästa lösningen. Mittermaier påpekade i sitt arbete Die Lehre vom Beweise im deutschen Strafprozesse, att det syntes vara så, att den ackusatoriska processformen hörde samman med demokratiskt och den inkvisitoriska processformen med monarkiskt styrelsesätt.’^^ I en demokrati vill medborgarna slå vakt omvarje individs S. 45 f. S. 76 ff. S. 81-111, 112—166. I h.lnande ordalag liknar von Feuerbach juryn vid en religiös törsamling, somväntar på uppenbarelsens l)us. »Dte Geschxvomen mit ihremInstinct erschcinen hier nicht änders, denn als cin Methodisten- oder Quakerz'erein, der in dumpfer Gedankenlosigkeit auf den Lichtstrahl der natiirlichen Offenharung harrt, so nie die Iczten auf eine Erleuchtung von oben.» (S. 119 f.) S. 300. 156 S. 30 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=