149 Ur svensk synpunkt är de skilda handlingsmönster, som man tillgrep nere på kontinenten för att pressa fram ett erkännande efter det att man förbjudit användandet av tortyr av intresse ur flera synpunkter. Utan tvekan föreligger det vissa likheter mellan de tyska lögn- och olydnadsstraffen och användandet i svensk rättspraxis av hårdare eller svårare fängelse, vilken praxis sedermera kodifierades i 1734 års lag, där man i rättegångsbalken förbjöd användandet av tortyr men tillät domaren att i samband med rättegången tillgripa svårare fångelse.'^^ Varken på kontinenten eller i Sverige benämnde man behandlingen tortyr, då den icke försiggick i någon tortyrkammare, men i praxis var det nog som Petter Abrahamsson påpekade i den svenska riksdagen, fråga om en form 1 "^4 av tortyr. De tre rättsvetenskapsmännen Claproth, von Quistorp och Kleinschrod ger genom sina framställningar uttryck åt det dilemma alla domare måste hamna i, omde vid dömandet av ett brottmål skall följa den legala bevisteorins principer och det icke föreligger fullständigt bevis. Alla tre avvisar tanken på att använda tortyr. Claproth har ju en lång utläggning om hur förkastligt användandet av tortyr är. Om man emellertid avvisar alla tvångsmedel för att pressa fram ett erkännande, vad skall man då ta till för medel, jo, absolutio ab instantia och internering, framför allt då det är fråga om grova brott. Av von Quistorps och Kleinschrods arbeten liksom även av von Feuerbachs Lehrbuch des gemeinen in Deutschland giiltigen peinlichen Rechts och Mittermaiers båda arbeten Die Lehre vom Beweise och Das deutsche Strafverfahren får vi också kännedom om att man i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet sedan länge i rättspraxis i de olika tyska staterna tillämpade absolutio ab instantia och olika former av förvaring av för brott anklagade personer, som icke var villiga att bekänna.von Feuerbach ger oss även den upplysningen, att institutet absolutio ab instantia kommit att ersätta tortyren och mestadels även värjemålseden.'^^ Användningen av lögn- och olydnadsstraff samt dessa rättsvetenskapsmäns uppgifter om rättspraxis i Tyskland och deras förslag visar dessutom, att det förelåg stora likheter mellan rättsutvecklingen i Tyskland och Sverige under framför allt 1600- och 1700-talen, och vi skall komma att få se, att denna likhet komatt bestå även under 1800-talet. Även i Sverige började man, somframgått av föregående kapitel, under 1600-talet i allt högre grad tillämpa den legala bevisteorin, även i Sverige började man använda svårare fängelse och ställa målen på framtiden, d.v.s. tillämpa absolutio ab instantia, även i Sverige började man i viss utsträckning internera för brott misstänkta och anklagade för att 1.33 R 1 7: 37. Sc ovan s. 67 o. 100. Se ovan s. 63. von Peuerbach, Lehrbuch, §§ 616-617; Mittermaier, Das deutsche Strafverfahren, § 186; Mittermaier, Die Lehre vom Beweise, §§ 64-65. Se härom även Tittman, Handbuch, III, s. 612, 134 13> § 896. ' von Leuerbach, Lehrbuch, § 616.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=