RB 49

42 Under perioden 1635-1644 var antalet underställda mål stort i förhållande till senare undersökningsperioder. Det berodde bl a på att dödsdomar då utdömdes för ett av tidens vanligaste brott, enfalt hor, liksom för stölder redan där värdet av det stulna översteg en mark. Ett 70-tal dödsdomar från Småland och Öland för sådana brott underställdes varje år under denna period och alla förvandlades lika rutinmässigt och kortfattat till böter som den ovan citerade dödsdomen över Ingemar i Balkö och Kirstin Håkansdotter."*^ Det innebar att advokatfiskalens lista över de mål han skulle föredra kunde vara lång. Den 4 maj 1638 föredrog han t ex 27 mål frånJönköpings, den 4 oktober samma år 32 från Kalmar och den ovan nämnda dagen, den 11 september 1638, 20 från Kronobergs län.^° Resolutionerna, som var det synliga resultatet av hovrättens behandling av brottmålet, var i synnerhet under de första åren mycket kortfattade. Det var sällan som domen motiverades, inte ens när en dödsdom som i exemplet ovan ändrades till böter, och hänvisningar till lagrumförekom praktiskt taget aldrig. Sådana gjordes däremot alltid i underrätternas domar, t ex till Guds lag som i den citerade domen från Sunnerbo. Bland alla avgjorda underställda mål från Småland och Öland under åren 1635—1644 finns lagrum explicit nämnda bara i ett 10-tal fall, dvs i mindre än 1 %av alla mål, trots att man så ofta ändrade underrätternas domar. Inte heller till kungliga förordningar, som man hade bakomryggen vid sina ändringar hänvisade man; sin fria inställning till Mose lag visade hovrätten genomatt inte en enda gång hänvisa till denna. Dompå endast skriftligt underlag, en stor mängd mål avgjorda under några timmar, fåordiga resolutioner utan motiveringar och sällsynta hänvisningar till lagen — allt detta kan ge intryck av att behandlingen av de underställda brottmålen var ytlig och slapp och viftades förbi av ointresserade assessorer, som hellre satsade sin kompetens på komplicerade arvs- och ägotvister än på stöldoch sedlighetsbrott. Ryktet om den raska behandlingen nådde tomhuvudstaden: i ett brev därifrån begärde presidenten Johan Skytte »extract på alla Criminalsaker somi några år bort åt passerade äro» eftersomhan fått uppgifter från några i regeringen att »rätten på en dag resolverat 70 criminalsaker.» Statistiken han begärde skulle han använda till »rättens defension.»^^ Bilden av en hovrätt som massproducerar kriminaldomar är emellertid inte rättvis. Att ett sådant intryck ändå kan uppstå beror på det för dessa Göta Hovrätts första decennier så typiska förhållandet, att underrätterna fortfarande dömde ut dödsdomar för några vanliga brott och att hovrätten rutinmässigt upphävde dem. Det krävdes inga långa resolutioner, inga motiveringar för upphävandet och ingen hänvisning till något lagrumnär mål som Ingemars och Kirstins i Balkö behandlades. Sådana mål var många, omkring 70 % av alla. ■*’ Se nedan kapitel IV Hovrättens domar och där redovisade tabeller. Criminalia frånJönköpings, Kronobergs och Kalmar län 1638 (vol EVaa:7). Omhovrättens förhållande till Appendix se nedan avsnittet Hovrätten och lagen. ” GHprot 29.10.1640.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=