25 ven i samband med 300-årsjubiléet 1934. Författare var hovrättens egen president, Gunnar Bendz. Boken är mycket informativ och fylld av sakuppgifter, som utnyttjats i avhandlingen, bl a biografiska data om hovrättens ledamöter. Behandlingen av 1600-talets brottmål är hos Bendz mycket översiktlig, men i förhållande till Petréns ochJägerskiölds något utförligare.^-^ Göta Hovrätts auskultanter har förtecknats av Barbro Edlundoch auskultantsystemet som sådant beskrivits av David Gaunt.Båda berör lagläsarnas personer i den mån de haft ett föregående i hovrätten och Gaunt tar också upp frågan om deras tillsättning. Den grundläggande forskningen om lagläsarna och omorganisationen av lagsagor och domsagor överhuvudtaget har emellertid utförts av Jan-Eric Almquist.^^ De viktigaste studierna av receptionen av den mosaiska rätten och av införandet av Appendix 1608 har gjorts av rättshistorikernaJan-Eric Almquist^^ och Henrik Munktell.^^ Konsekvenserna av Appendix liksom straffrättens utveckling från äldsta tid har undersökts av Gustav Olin,*^^ vars resultat sedan återgetts i vanliga rättshistoriska framställningar. Bakgrunden till införandet av Appendix har från något annorlunda utgångspunkter undersökts också av Sven Kjöllerström.'°° Övrig rättshistorisk forskning redovisas i anslutning till respektive kapitel i avhandlingen. Gunnar Bendz 1935. Barbro Edlund 1984. David Gaunt 1975. Jan-Eric Almquist 1954. Jan-Eric Almquist 1942. Henrik Munktell 1936. ’’ Gustav Olin 1934. Sven Kjöllerström1957. 100
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=