21 från Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Det var ett område, som vid 1600-talets mitt hade en befolkning på uppskattningsvis närmare 150.000 personer och omfattade sex städer med rådstugurätt och 25 tingslag med häradsrätt.^^ Området torde ha motsvarat minst en tredjedel av det ursprungliga jurisdiktionsområdet. Genom alla undersökningsperioderna håller avhandlingen sedan fast vid det valda området, oavsett vilka förändringar som i övrigt sker i jurisdiktionsområdet. Valet av Småland och Öland som undersökningsområde motiveras med att det nära hörde samman med placeringen av Göta Hovrätt i Jönköping och med att det är avhandlingsförfattarens hemprovins. Det torde heller inte avvika i något avgörande avseende från andra områden i jurisdiktionen när det gäller ett studiumav hovrätten i funktion. Inomdetta område fanns under olikaperioder följande nio grev- och friherrskap med egen domsrätt: Visingsborg 1562—1680 (Brahe), Lundholmen 1571-1680 (Gyllenstierna), Södermöre 1645—1680 (Oxenstierna), Virestad 1647—1680 (Torstensson), Kronoberg 1647-1680 (Sparre), Härlunda 1650—1680 (Bååth), Nya Bergkvara 1637—1680 (Gyllenhielm), Västervik och Stegeholm 1652—1680 (von Königsmarck) Eksjö 1653—1680 (von Liewen).*^° I regel torde rättskipningen i dessa inte ha skilt sig från den i det angränsande häradet. Samme lagläsare tjänstgjorde t ex ofta som domare i både häradet och friherrskapet. I varje fall har utdömda dödsdomar från dessa adliga domstolar underställts Göta Hovrätt och deras domböcker årligen inlevererats för granskning. På samma sätt som övriga häradsrätter har de också remitterat ärenden med förfrågningar omlagtolkning och straffmätning. Från hovrättens sida har de sålunda inte betraktats eller behandlats annorlunda än andra underrätter.^' Folkmängdsuppskattningen redovisad i Rudolf Thunander 1989 s 86 f. Robert Swedlund 1936 s 31 ff. Beträffande Nya Bergkvara se Swedlunds exkurs s 326. Som slutår har vid alla grev- och friherrskapen angetts 1680 eftersom deras domsrätt efter detta år upphörde. Frågor och problem kring den adliga jurisdiktionen på 1600-talet har behandlats av LarsOlof Larsson 1975 och senast av Kenneth Johansson 1990 s 161 ff. Kenneth Johansson ställer i sin artikel bl a frågan om borgrätterna verkligen underställde de grova brotten hovrättens prövning. Det fall han funnit, där detta inte skedde (s 171) framstår mot bakgrund av de många underställda dödsdomarna från andra borgrätter som ingår i denna avhandlings material somett undantag eller möjligen som något speciellt för Bergkvara. Den ende innehavare av grev- eller friherrskap som veterligen gjorde svårigheter när det gällde att inleverera domböckerna till hovrätten för granskning var Per Brahe (GHprot 22.10.1641). Efter en tillsägelse frän Karl X Gustaf tvingades emellertid också han att rätta sig efter rättegångsordinantians bestämmelser. Gunnar Bendz 1934 s 148.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=